Morfinbehandling fungerar inte lika för alla
Morfinbehandling får inte samma effekt hos en person med hjärnhinneinflammation som för en person med skallskada. Det har Karin Tunblad funnit i sin forskning om blod-hjärnbarriären, som presenteras i en ny avhandling.
Blod-hjärnbarriären skiljer hjärnan från övriga kroppen och skyddar hjärnan från giftiga ämnen. Den skyddande effekten beror av barriärens struktur med tätliggande celler och transportproteiner som ofta pumpar främmande ämnen ur hjärnan. Dessa egenskaper gör att många läkemedel har svårt att nå tillräckligt höga koncentrationer i hjärnan för att ge önskad effekt. Karin Tunblad har bland annat studerat hur transporten av morfin påverkas av ämnet probenecid som blockerar vissa transportproteiner i blod-hjärnbarriären. Hon fann att mängden morfin i hjärnan var högre hos råttor som fick både morfin och probenecid än hos dem som fick enbart morfin. Det tyder på att de transportproteiner vid blod-hjärnbarriären som blockeras av probenecid också hindrar morfin att ta sig in i hjärnan. Detta kan ha betydelse för patienter som behandlas med flera läkemedel eftersom sådana interaktioner kan leda till oväntat höga eller låga koncentrationer av ett läkemedel i hjärnan.
Karin Tunblad har även undersökt hur hjärnhinneinflammation och skallskada påverkar mängden morfin som når hjärnan. Koncentrationen av morfin hos grisar med hjärnhinneinflammation var lika i hjärna och blod. Det tyder på att de transportproteiner som brukar pumpa morfin ur hjärnan är utslagna, och/eller att cellerna i blod-hjärnbarriären ligger glesare vid denna sjukdom än vid friskt tillstånd. Förutsatt att hjärnhinneinflammation påverkar funktionen av blod-hjärnbarriären på ett liknande vis i människa, bör därför morfin ges i lägre doser till patienter med denna sjukdom. Hon fann dock ingen skillnad i morfinkoncentration i “friskare” och “sjukare” hjärnvävnad hos patienter som råkat ut för svår skallskada. Kunskap om hur sjukdomar påverkar koncentrationen läkemedel i hjärnan är viktig för att patienten ska få bästa behandling.
En jämförelse av hur transportproteiner påverkar blod-hjärnbarriären hos råtta, gris och människa visar att experiment på råtta och gris verkar kunna förutsäga hur morfinet beter sig i en människa. Inom läkemedelsutveckling används djur som modeller för att förutsäga hur läkemedel beter sig i människa. Därför är det viktigt att visa att dessa modeller är adekvata, vilket jag gjort för morfin.
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4005
Namn: Karin Tunblad
Avhandlingens titel: Blood-brain barrier transport of drugs across species with the emphasis on health, disease and modellig.
Institution: Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Opponent: Elizabeth de Lange, Associate Professor, University of Leiden, Nederländerna
Disputationen äger rum: Fredagen 5 mars kl. 9.15 i sal B:41, BMC, Uppsala
Kontaktinformation
Karin Tunblad kan nås på 018-471 2298 eller via e-post Karin.Tunblad@farmbio.uu.se
