Medicinsk teknik som är lättare att använda

Idag används mer och mer avancerad teknik inom sjukvården. Det rör sig till exempel om. avancerade övervakningssystem, narkosapparater och ventilatorer. Det finns också gott om mindre apparater som är svåra att hantera. Förmågan att bota och hjälpa patienter ökar, men samtidigt blir sjukvården mer komplicerad. Detta påverkar inte bara patientsäkerheten, utan också sjukvårdspersonalens arbetsmiljö som blir alltmer påverkad av hur tekniken utformas. Detta ställer inte bara krav på tekniken, utan också på upphandlingen av ny utrustning.

Det finns ett ökande intresse för att kunna jämföra medicintekniska produkter efter hur lätta de är att använda. Idag jämförs oftast pris, funktion, hygien och tekniska faktorer, men det är ovanligt att man jämför hur lätt tekniken är att använda, lära sig och förstå – produktens användarvänlighet. Det finns därför ett behov av metoder som kan utnyttjas för att även kunna jämföra användarvänligheten hos medicinsk teknik.

I Erik Liljegrens forskningsarbete har fyra metoder använts för att utvärdera användarvänligheten hos medicinsk teknik. Utvärderingarna har gjorts som en del i två upphandlingar av avancerad utrustning vid ett svenskt universitetssjukhus. De fyra metoderna är enkäter, kognitiv genomgång, hierarkisk uppgiftsanalys och användbarhetstester.

Enkäterna var specialgjorda för just medicinsk teknik och användes för att samla in personalens egen bedömningar av de olika apparaterna. Kognitiv genomgång är en metod som används ofta inom datormjukvaruindustrin. Metoden går ut på att man stegar sig igenom hur en uppgift utförs för att hitta, till exempel, otydliga knappmärkningar och ologiska menyer. Hierarkisk uppgiftsanalys är en metod som används för att på ett systematiskt sätt beskriva hur en uppgift utförs. Man kan sedan jämföra hur många moment som behövs för att utföra en uppgift med olika apparater.

Användbarhetstester innebär att sjuksköterskor får utföra verkliga uppgifter med en teknisk apparat. I sådana tester kan man se hur lätt eller svårt det är att begå fel med den, men även hur sköterskona löser problem.

Resultaten från de två upphandlingarna visade att de här fyra metoderna klarar av att utvärdera och rangordna olika apparater efter hur användarvänliga de är. I båda upphandlingarna köptes också den apparat som var mest användarvänlig. De som fattade besluten tyckte också att resultaten från de fyra metoderna var användbara, relevanta och beskrev de olika apparaternas användarvänlighet bra. De tyckte också att de här fyra metoderna ska användas för att utvärdera användarvänligheten i framtida upphandlingar.

Baserat på resultaten och erfarenheterna från de två upphandlingarna föreslås i avhandlingen ett nytt sätt för hur utvärdering av användarvänlighet kan göras i framtida upphandlingar och hur enkäter, kognitiv genomgång, hierarkisk uppgiftsanalys och användbarhetstester bör användas. I framtida upphandlingar väljs metoder efter hur mycket resurser som finns tillgängliga, till exempel om sjuksköterskor har tid att delta, hur många sköterskor som kan delta eller hur många apparater som ska testas. Hur de olika metoderna ska användas och kombineras för att ge bästa resultat föreslås också. Genom att utvärdera användarvänligheten när ny teknik köps i framtiden ökar patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö förbättras.

Avhandlingen “Increasing the Usability of Medical Technology” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 5 mars kl 10.00 i sal Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Chalmers, Göteborg

Kontaktinformation
Mer information
Erik Liljegren, Produkt- och produktionsutveckling, Chalmers, tel: 031-7723611,
e-post: erik.liljegren@me.chalmers.se