Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 mars 2004

Vad händer i våra kustnära hav?

Vad händer i våra hav när vi bygger en bro eller startar en musselodling? För att kunna beräkna det i förväg, är det viktigt att förstå havets fysiska funktion. Mattias Green behandlar i sin avhandling några av de processer som kontrollerar vattnet, och har utvecklat ett enkelt simuleringsverktyg för att kunna uppskatta hur vattnet svarar på olika vindstyrkor.

Det kustnära havet och angränsande inomskärsområdena har stor betydelse för oss. Det används för vitt skilda ändamål av en stor del av jordens befolkning, bland annat som födokälla, transportväg och för rekreation och friluftsliv. Havet är också en avstjälpningsplats för diverse föroreningar. Utnyttjandet påverkar den marina miljön genom fiske, olika konstruktioner som till exempel broar samt spridning av föroreningar. Det är därför både av teoretiskt och praktiskt intresse att förstå havets fysiska funktion eftersom den kontrollerar många andra faktorer, exempelvis vattnets salthalt och koncentration av näringsämnen.

När man har fått denna förståelse kan man simulera hur olika delar av havet svarar på olika typer av störningar, till exempel om man bygger en bro eller startar en musselodling. I avhandlingen “Dynamics of the upper coastal ocean with special reference to the inshore-offshore water exchange” behandlas några av de dynamiska processer som kontrollerar tillståndet den övre delen av det kustnära havet.

I många inomskärsområden är de översta skikten starkt påverkade av den lokala sötvattentillförseln från till exempel floder. Vinden blandar sötvattnet med underliggande saltare vatten och skapar på så sätt ett relativt tunt ytskikt med bräckt vatten. Om sötvattentillförseln skulle ändras kommer detta att påverka både blandningen och vattenutbytet, speciellt om utbytet sker genom ett smalt sund. Ett sund kan ha en kraftigt begränsande eller kontrollerande effekt på flödet mellan inom- och utomskärsområdet.

Genom en serie observationer från olika områden har tidigare studier och teorier angående vattenutbyten och deras begränsningar kunnat revideras eller bekräftas. Mattias Greens avhandling innehåller bland annat en experimentell studie av hur ytskiktets salthalt och tjocklek i en fjord påverkas av en reglering och ökning av sötvattentillförseln, samt en jämförelse med förutsägelser baserade på existerande teorier.

Utomskärs har vinden inte bara en omblandande effekt utan ger också upphov till vattenståndsförändringar, täthetsvariationer och strömmar. Dessa vinddrivna variationer har stor betydelse för det marina systemet både lokalt och för vattenbytet med inomskärsområden. Det är därför av stort intresse att kunna beräkna hur havet svarar på variationer i vindhastighet och -riktning och vilken inverkan bottentopografin har på havets respons.

Det har tidigare inte funnits enkla simuleringsverktyg som kan används för att bedöma storleken på variationerna av till exempel täthet eller på strömsystemen, speciellt inte när man tar hänsyn till dynamiska effekter av bottentopografin. En del av avhandlingen har därför ägnats åt att utveckla simuleringsverktyg för att göra enkla uppskattningar av vattenutbyten samt variationer i lokal ström.

Mattias Green, Institutionen för geovetenskaper, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i oceanografi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln:”Dynamics of the upper coastal ocean with special reference to the inshore – offshore water exchange”.

Disputationen äger rum fredagen den 27 februari 2004 kl 10.15 i Stora hörsalen, Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5A, Göteborg.

För mer information, kontakta:
Mattias Green
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
E-post: magr@oce.gu.se
Tel: 031-773 28 68

Kontaktinformation
Camilla Carlsson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: camilla.carlsson@science.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera