Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 februari 2004

Unika MR-bilder på blodflödet i hjärtat

Blodflödet i stora kroppspulsåderns utlopp från hjärtat, den så kallade aortaroten, är av stor vikt för aortaklaffens funktion och livslängd. För första gången finns nu tredimensionella bilder av detta förlopp, framtagna med magnetkamera (MR) av forskare vid Linköpings universitet.

En jämförelse av MR-sekvenserna på friska försökspersoner och patienter som fått ett rör inopererat i stället för skadad vävnad visar betydande skillnader i blodflödet kring aortaklaffen. Förutom högupplösta bilder ger metoden exakta värden på hastigheten i blodflödet.

Studien redovisas i en doktorsavhandling av läkaren John-Peder Escobar Kvitting vid avdelningen för klinisk fysiologi.

– Hur dessa flöden ser ut har man funderat på sedan Leonardo da Vincis tid. Tack vare vår unika MR-teknik, utvecklad av forskningsingenjör Lars Wigström, har vi lyckats visa detta i tre dimensioner. Vi kan också kvantifiera flödet, säger John-Peder Escobar Kvitting.

Ny MR-teknik och kvantifierbar ultraljudsteknik kan också öka säkerheten vid diagnos och val av behandlingsstrategi vid kranskärlssjukdomar. Ett exempel är valet mellan kirurgi och ballongsprängning. De nya teknikerna ger dessutom bättre möjligheter att utvärdera resultatet av behandlingen.

– Vi har nu fått möjlighet till en bättre förståelse av rörelserna i hjärtat vilket kan revidera synen på cirkulationsfysiologin, säger professor Bengt Wranne vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV). Centret får i vår en ny magnetkamera för forskningsändamål.

Avhandlingen heter ”Quantification of Cardiovascular Flow and Motion. Aspects of Regional Myocardial Function and Flow Patterns in the Aortic Root and the Aorta”.

Kontaktinformation
John-Peder Escobar Kvitting kan nås på telefon 013-223311, e-post johkv@imv.liu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera