Tema

Kan insulinproducerande vävnad från annan art transplanteras vid diabetes?

Bristen på organ innebär en begränsning för antalet patienter med ungdomsdiabetes som kan erbjudas transplantation av bukspottskörtelns insulinproducerande Langerhanska öar.Peter Schmidt har undersökt möjligheterna att använda öar från grisar.

För patienter med svårkontrollerad ungdomsdiabetes erbjuder transplantation av isolerade insulinproducerande Langerhanska öar en möjlighet att stabilisera sitt blodsocker. Organbristen gör dock att få kan erbjudas denna behandling. Av denna anledning undersöker man möjligheten att använda sig av djur, av etiska och praktiska skäl företrädesvis från gris, s k xenotransplantation. Peter Schmidt har i sin avhandling undersökt de problem som måste lösas innan användandet av öar från gris kan bli kliniskt möjligt.

Klinisk ö-transplantation sker genom att öarna sprutas in via ett kärl till levern. I denna process förstörs en stor del av öarna i en akut inflammation orsakad av bland annat aktivering av koagulation och komplement i blodet. Detta skulle ske också vid klinisk xenotransplantation. Peter Schmidt har visat att man genom att få grisöar att producera ett visst mänskligt protein kan ge skydd mot vissa akuta skador. De öar som överlever den första kritiska tiden efter transplantationen riskerar även att stötas bort av celler i immunförsvaret. Med hjälp av försök på möss kunde Peter Schmidt visa på skillnader i mekanismerna bakom avstötning av vävnad från en annan art jämfört med de mekanismer som verkar då vävnaden kommer från samma art. Detta kan delvis förklara varför de mediciner som används kliniskt för att förhindra avstötning inte fungerar lika bra vid xenotransplantation.

Så kallade endogena retrovirus i grisens DNA betraktas som en möjlig infektionsrisk vid xenotransplantation. Peter Schmidts resultat visar att virusnivåerna var låga i grisöarna så länge de odlades, men att det skedde en viss uppreglering den första tiden efter transplantation till råttor. En möjlig orsak till detta kan vara inflammation och/eller syrebrist i öarna och dess omgivning. Detta indikerar att tillfällig medicinering i samband med transplantationen kan vara värdefullt för att minska risken för infektion vid xenotransplantation.

Namn: Peter Schmidt
Avhandlingens titel: Xenotransplantation av Langerhanska öar – Experimentella studier av hinder för klinisk tillämpning
Institution: Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi
Opponent: Professor Karin Ulrichs, Dept of Experimental Transplantation Immunology, Wuerzburg
Disputationen äger rum: Fredagen 6 februari, kl. 9.15 i Rudbeckssalen, Rudbecklaboratoriet.

Kontaktinformation
Peter Schmidt kan nås på 018-611 39 84, 0704-25 99 01 eller via e-post Peter.Schmidt@klinimm.uu.se

Kan insulinproducerande vävnad från annan art transplanteras vid diabetes?

 lästid ~ 2 min