Det afrobrasilianska språkarvet
Ungefär hälften av brasilianarna har afrikanskt påbrå, beroende på att miljontals slavar såldes till Brasilien. Trots det har eliten försökt att förtiga landets starka afrikanska arv. Även den afrikanskättade befolkningen har ofta skämts över sitt afrikanska påbrå. Men det senaste decenniet har afrikanskättlingarna allt mer börjat framhäva sitt afrikanska arv.
Språkvetaren Laura Álvarez vid Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier vid Stockholms universitet har skrivit en doktorsavhandling som tar fasta på denna nyväckta uppmärksamhet. Hon har studerat hur de språk som talades av förslavade afrikaner och de fortsatta kontakterna med Afrika har påverkat brasiliansk portugisiska. Detta är ett ämne som hittills har varit försummat.
Fokus ligger på religiösa grupper som ägnar sig åt den växande afrobrasilianska religionen candomblé och använder uttryck av afrikanskt ursprung för att markera sin identitet. Laura Álvarez framhäver även hur rasistiska föreställningar lett till att språkvetenskapliga texter i Brasilien ofta utmålat den afrikanskättade befolkningen i negativa termer, genom användningen av fördomar och stereotyper. Hon påpekar dock att i många samhällen över världen som präglats av den afrikanska diasporan har medvetenheten om ländernas kulturella mångfald lett till större tolerans gentemot afrikaniserade språkvarianter och ökat intresse för Afrika. Med utgångspunkt i dessa förändringar diskuterar hon språktillägnande och identitet, språkliga attityder, ideologier och fördomar.
En av hennes viktigaste slutsatser är att språkförändringar sker i form av kedjereaktioner. Samhällsförändringar leder till ändrade språkliga attityder och ideologier. Därmed kan det hos tidigare marginaliserade grupper uppstå ett behov av att framhäva sig både socialt och kulturellt. Språkbruket förändras när användningen av språkliga identitetsmarkörer, i det här fallet ord av afrikanskt ursprung, intensifieras för att understryka en ny och positiv kollektiv “afrikansk” identitet. Identitetsmarkörerna sprids på så vis till andra grupper i samhället och den brasilianska portugisiskan blir alltmer “afrikansk”. Detta trots att det har gått mer än hundra år sedan de sista afrikanska slavarna transporterades till Brasilien.
Doktorsavhandlingens titel: A língua de Camões com Iemanjá. Forma e funções da linguagem do candomblé. (The language of Camões and Iemanjá. Form and function of Candomblé language).
Disputationen äger rum fredag den 6 februari kl. 13.00 i hörsal 4, hus B, Södra Huset, Frescati. Opponent är professor Klaus Zimmermann, Fachbereich 10: Sprach- und Literaturwissenschaften, Universität Bremen, Bremen, Tyskland.
Laura Álvarez López kan nås på telefon 08-16 17 55), mobil 0733-425465, e-post laura@isp.su.se
