Ny biologisk metod underlättar analys av miljögifter i fisk
Maria Jönsson har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en ny metod för att mäta fiskars exponering för vissa miljögifter. Den är enklare, snabbare och kan mäta lägre halter av vissa ämnen än traditionella metoder som används för miljöövervakning.
Nya kemikalier sprids kontinuerligt till miljön och eftersom många ämnen till slut hamnar i vattendragen behövs det effektiva metoder för att övervaka kemikaliers förekomst i sjöar, älvar och hav.
Maria Jönsson har utvecklat en metod för att mäta bland annat dioxiner och PCB, i fiskgälar. Metoden kan också detektera textilfärgen indigo, som t ex finns i blåjeans. Gemensamt för dessa ämnen är att de binder till ett speciellt protein i cellerna och därmed ökar bildningen av ett enzym vars aktivitet lätt kan mätas. De metoder som idag används för miljöövervakning mäter ofta enzymets aktivitet i lever för att uppskatta i vilken grad vilda djur exponeras för olika ämnen, men med den nya metoden mäts enzymaktiviteten direkt i små (2 mm långa) bitar av gälen. Detta tillvägagångssätt är enklare, snabbare och billigare än det traditionella, som kräver preparation i flera laborativa steg.
Gälarna är fiskens andningsorgan och stora volymer av det omgivande vattnet leds genom gälarna för att underlätta syreupptaget. Fettlösliga ämnen, såsom dioxiner, tas effektivt upp av gälarna och förs vidare in i kroppen. Enzymaktiviteten i gälen kan därför användas för att detektera ämnen i vattnet.
Metoden, som fungerar på flera söt- och saltvattensfiskar, kan användas på olika sätt. Exempelvis på vilda fiskar som fångas vid de lokaler som ska undersökas, eller på fiskar som hålls i burar vid lokalerna eller som exponeras för det vatten man vill undersöka i laboratoriet. Om man använder “smoltlaxar”, dvs laxar som är anpassade för att simma ut i havet, kan metoden användas för att jämföra exponering i vatten med olika salthalt, t ex olika delar av Östersjön. Maria Jönsson visar också att vissa ämnen ökar enzymaktiviteten i gälarna vid lägre koncentrationer än de gör i levern, och att olika ämnen ökar enzymmängden i olika celltyper i gälen.
Resultaten visar att metoden är ett känsligt och praktiskt verktyg för att upptäcka en rad vattenburna miljöföroreningar, vilket gör den särskilt lämpad för miljöövervakning. Metoden kan också användas i laboratoriexperiment för att karaktärisera olika ämnens egenskaper.
Bilder: http://info.uu.se/pressmapp/MariaJonsson1.jpg samt http://info.uu.se/pressmapp/MariaJonsson2.jpg
Länk till avhandlingen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3913
Namn: Maria Jönsson
Avhandlingens titel: A gill filament EROD assay: Development and application in environmental monitoring
Institution: Institutionen för evolutionsbiologi, avd. för ekotoxikologi
Disputationen äger rum: Lördagen 24 februari, kl. 12.00, Friessalen, EBC, Norbyv.14, Uppsala.
Kontaktinformation
Maria Jönsson kan nås på 018-471 2618 eller via e-post Maria.Jonsson@ebc.uu.se
