Små befintliga skogsreservat viktiga för biologisk mångfald

Maria Thorell har utvärderat naturvärdet hos befintliga små skogsreservat och dess närområden i södra Sverige, samt studerat de sociala och samhälleliga förutsättningarna för buffertzoner runt dessa reservat. Buffertzoner är till för att skydda reservat från negativ påverkan utifrån, till exempel växtgifter, men också för att stärka dem genom att gynna vissa naturtyper i buffertzonen som djur i reservatet kan finna föda i.

– Avhandlingen är ett pionjärarbete inom reservatsforskning och den är innovativ i flera avseenden. Vad jag känner till är Maria Thorells avhandling en av de första seriösa vetenskapliga ansatserna till att utvärdera reservat i Sverige, kanske i Europa, säger opponent Thomas Elmqvist, professor i systemekologi vid Stockholms universitet.

Thorell har genomfört omfattande studier i fem sydsvenska län. Den första studien behandlar naturvärden i 49 slumpmässigt utvalda små skogsreservat i studieområdet. Den andra studien jämför dessa reservat dels med naturvärden i deras närområden, det vill säga områden som ligger i direkt kontakt med reservatet, dels med annan oskyddad skog belägen mer än 200 meter från reservatsgränsen. Resultaten visade att det ofta fanns höga naturvärden i både reservaten och i deras närområden, vilket är uppmuntrande för den biologiska mångfalden. De tyder nämligen på att många små reservat har stöd av sina närområden.

I den tredje studien har sydsvenska privata markägare som äger skog i 17 närområden intervjuats om sin inställning till naturskydd och om hur de vill att skogsskydd ska bedrivas i deras skog. Markägarna poängterade sin roll i bevarandearbetet, och att det vid skogsskydd var mycket viktigt för dem att få behålla äganderätten till marken. Om skogsskyddet nödvändigtvis var tvunget att öka på deras mark, var buffertzoner bredvid befintligt reservat ett möjligt alternativ för många markägare.

Kommunernas naturvårdsinsatser är viktiga att utvärdera eftersom Sveriges kommuner har ett ansvar för naturvården. I den fjärde studien intervjuades 26 sydsvenska kommuner om närområden till 50 slumpade skogsreservat och om sin inställning till skogsskydd. Bara ett fåtal kommuner planerade förändringar för att gynna den biologiska mångfalden i reservatens närområden, och om skogskyddet var tvunget att öka, ville man införa buffertzoner i lika hög grad som att utöka befintliga reservat. Thorells resultat visar att det finns goda förutsättningar för samarbete mellan markägare och kommuner att införa buffertzoner.

Avhandlingen kommer mycket lägligt i tiden. I höstas genomfördes World Park Congress i Sydafrika, som arrangerades av Internationella Naturvårdsunionen. Syftet var att diskutera och sprida idéer om skyddade områden, och man konstaterade bland annat att det är viktigt att hitta nya former för reservat och hur de ska skötas.

– I det ljuset behöver vi en stark och samlad forskning och Maria Thorells avhandling är ett väldigt starkt och kompetent bidrag, säger professor Thomas Elmqvist.

Pressmeddelandet går även att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2003/maria_thorell.shtml

———-
Maria Thorell har avlagt doktorsexamen i ekologisk zoologi vid Göteborgs universitet med avhandlingen “Forest conservation strategy i southern Sweden: the role of small reserves and buffer zones”.

Maria Thorell
Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen, Ekologisk zoologi
Telefon: 031-773 36 50, mobil 070-352 14 62
E-post: maria.thorell@zool.gu.se
Hemsida: http://vivaldi.zool.gu.se/Ekologi/personal/Maria/maria_thorell.htm

Kontaktinformation
Camilla Carlsson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: camilla.carlsson@science.gu.se