Har vindkraften en chans? Fyra analyser från LTH
Vindkraft är idag den snabbast växande energiformen i världen. Europas vindkraft står för den största andelen med Danmark, Tyskland och Spanien som ledande länder. I Danmark, exempelvis, svarar vindkraften för ungefär 12 procent av elproduktionen. Även i Sverige har vindkraften ökat, om än i begränsad omfattning. Mellan 1996 och 2003 fördubblades antalet verk från 300 till 631 medan den årliga produktionen tredubblades från 0,15 till ca 0,5 TWh. Fortfarande svarar dock vindkraft endast för 0,3 % av Sveriges totala elproduktion.
Vindkraftspolitiken i Sverige saknade kvantitiva mål fram till år 2002. Det energipolitiska beslutet 2002 fastställde att den årliga användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh till år 2010 från 2002 års nivå. Planeringsmålet för vindkraft blev 10 TWh till år 2015. Detta innebär en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft, både på land och till havs.
Tekniska, ekonomiska, politiska och sociala faktorer påverkar vindkrafts-ut-byggnaden i Sverige. Dit hör till exempel politiska styrmedel för teknik- och marknadsutveckling, hur vindkraftsbranschen och konkurrensen mellan olika aktörer fungerar och hur vindkraften hanteras i den kommunala planeringen. Dessa frågor har analyserats i fyra olika forskningsprojekt vid Avdelningen för miljö- och energisystem, LTH. Sammantaget belyser studierna aspekter som både hindrar och driver vindkraftsutvecklingen i Sverige.
Den övergripande studien av vindkraftens utveckling i Sverige mellan 1975 och 2000, Styrmedel för vindkraftens utveckling i Sverige av Kerstin Åstrand och Lena Neij, analyserar energipolitikens och styrmedlens inverkan på teknik- och marknadsutveckling och ger förklaringar till varför vindkraftverk inte har installerats i högre uträckning.
Studien visar att energipolitik och styrmedel har format teknik- och marknadsutveckling av vindkraft i Sverige, både vad gäller teknikval och olika aktörers medverkan i vindkraftsutvecklingen. Tidig oflexibel styrning av teknik- och marknadsutveckling mot storskalig vindkraftsteknik och ett fåtal aktörer har begränsat teknik- och marknadsutvecklingen. Vidare har kortsiktighet och bristande kontinuitet i styrmedeln bidragit till en långsam utveckling av vindkraft i Sverige. Analyserna av teknik-, kostnads- och aktörsutveckling pekar på en marknad som med största sannolikhet behöver stödjas med kontinuerliga, långsiktiga och väl kombi-nerade styrmedel även i fortsättningen.
Rapporterna Borta med vinden: En analys av konkurrens mellan leverantörer av vindkraftverk i Sverige av Petter Rönnborg och Subcontractors and Component Suppliers in the Swedish Wind Power Industry av Linn Takeuchi Waldegren kartlägger vind-kraftsbranschen i Sverige. “Borta med vinden” beskriver vindkraftsbranschen med fokus på branschstruktur, ekonomiska förutsättningar och konkurrens mellan aktörerna. Branschens utveckling och de olika aktörerna beskrivs. Slutsatserna visar att branschstrukturen är av oligopolkaraktär med begränsad konkurrens. Detta främst eftersom efterfrågan är mycket begränsad, aktörerna på köparsidan små och spridda samt att de politiska intentionerna varit otydliga. Problem med tillståndsprocessen bidrar också.
“Subcontractors and Component Suppliers in the Swedish Wind Power Industry” behandlar svenska underleverantörers möjligheter att utveckla marknadspositioner inom vindkraftsbranschen. Mycket av den efterfrågan som riktas mot underleverantörer handlar om kompetensområden där svensk industri traditionellt har ansetts stark så Sverige borde ha goda förutsättningar att ta en större markandsandel än vad som är fallet idag. Här studeras den svenska komponenttillverkningen, tillverkningen av vindkraftverk, utvecklingen av vindkraftsmarknaden i Sverige och internationellt, produktutvecklingen av vindkraftverk, relationer mellan komponenttillverkare och deras kunder, svenska företags exportbeteende samt företags köpbeteende.
Kommunerna är en viktig aktör i vindkraftssammanhang, inte minst som planeringsinstrument. Jamil Khans studie, Wind power planning in three Swedish municipalities, visar just den kommunala planeringens roll på implementeringen av vindkraft. Han jämför vindkraftsplaneringen i de tre halländska kommunerna Laholm, Halmstad och Falkenberg. De har liknande fysiska förhållanden för vindkraft men uppvisar tydliga skillnader i till-vägagångssätt vid planering. Detta har lett till skillnader i utbyggnaden av vindkraft.
Kontaktinformation
Frågor besvaras av författarna:
Kerstin Åstrand, e-mail: Kerstin.Astrand@miljo.lth.se, tel: 046-222 8645.
Petter Rönnborg, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. E-mail: petter.ronnborg@handels.gu.se
Linn Takeuchi Waldegren, e-mail: Linn.Takeuchi_Waldegren@miljo.lth.se, tel: 046-222 9543.
Jamil Khan, Jamil.Khan@miljo.LTH.se, tel: 046-222 8639.
