Artikel från Lunds universitet
20 november 2003

Hjärnfondsstipendier till lundaforskare

Hjärnfonden har för sjätte året i rad delat ut forskningsstipendier till lovande nydisputerade hjärnforskare. 24 stipendiater, varav fyra från Lunds universitet, får vardera 250 000 kr.

De lunda-anknutna forskarna studerar områdena Huntingtons sjukdom, celldöd vid stroke och skallskador, ryggmärgens reflexer samt känselträning efter nervskador. Tre av dem arbetar vid Biomedicinskt Centrum i Lund, medan Birgitta Rosén finns på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Åsa Petersén från avdelningen för neurobiologi forskar om cellförändringar i samband med Huntingtons sjukdom. Denna ärftliga och än så länge obotliga sjukdom bryter ut i tidig medelålder och leder till döden inom något årtionde. Huntingtons är en neurologisk sjukdom, men nya fynd talar för att även ämnesomsättnings- och hormonsystemen spelar in. Cellförändringar inom dessa system utgör Åsa Peterséns forskningsområde.

Gustav Mattiasson studerar celldödsmekanismer efter akuta hjärnskador som stroke och skalltrauma. Det har under de senaste åren visats att cellens mitokondrier (“energifabriker”) under vissa betingelser kan starta ett självmordsprogram i skadade celler, bland annat genom att frisätta dödsinducerande proteiner. Gustav Mattiassons forskning är inriktad på dessa proteiner, med det långsiktiga målet att hitta nya behandlingsmetoder vid akuta hjärnskador.

Per Petersson forskar om ryggmärgens nätverk av smärtreflexer. Han har visat att dessa inte är medfödda utan inlärda i livmodern: det är genom fosterrörelserna som nervcellskretsarna lär sig hur de ska reagera på smärta i de berörda delarna av huden. Forskningen kan på sikt ge möjligheter att reparera ryggmärgsskador, där återväxande nervfibrer bildat felaktiga kopplingar. Den skulle också kunna leda till förbättrad smärtlindring.

Birgitta Rosén är knuten till handkirurgiska avdelningen i Malmö och vill utveckla nya sätt att träna känseln efter nervavskärningar i händerna. Detta är idag en svår uppgift, även om kirurgerna med hjälp av mikrokirurgi har nya möjligheter att sy ihop muskler, senor och nerver i fingrarna efter en handskada. Konstgjord känsel, träning med spegel och stimulering via flera sinnen tillhör de metoder man vill pröva i känselträningen.

Kontaktuppgifter:
Åsa Petersén 046-222 05 63 eller 0709-42 06 42, Asa.Petersen@mphy.lu.se
Gustav Mattiason 046-222 06 02, Gustav.Mattiasson@expbr.lu.se
Per Petersson 046-222 46 51 eller 0733-46 34 27, Per.Petersson@mphy.lu.se
Birgitta Rosén 040-33 19 34, Birgitta.Rosen@hand.mas.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera