Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 november 2003

Är skogsbruket orsak till minskande sorkstammar?

Smådäggdjur som sorkar, lämlar och näbbmöss är centrala organismer för funktionen av ekosystemen i norra Skandinavien.Flera studier visar dock på minskande sorkstammar vilket kan få allvarliga konsekvenser för de berörda ekosystemen.En ändrad markanvändning och ett intensifierat skogsbruk har framförts som möjliga orsaker till nedgångarna.

I doktorsavhandlingen Effects of landscape patterns on small mammal abundance har Frauke Ecke studerat sambandet mellan individantalet bland smådäggdjur och olika habitatfaktorer som påverkas av skogsbruket. Undersökningsområdena varierade i storlek från 10×10 meter till 80×80 kilometer.

Mängden fin och grov död ved, skogens ålder, markvegetation och skogsmarkens strukturella komplexitet är viktiga faktorer som påverkar antalet smådäggdjur på en liten skala. Antalet smådäggdjur påverkas dessutom av den procentuella andelen av olika vegetationstyper på liten och stor skala, det vill säga mellan 10×10 meter och 80×80 kilometer.

Fragmenteringen av gamla tallskogar på landskapsnivå påverkar negativt antalet gråsidingar, den sork-art som visade den tydligaste beståndsnedgången.

Frauke Eckes forskningsresultat tyder i hög grad på att ett intensifierat skogsbruk har bidragit till minskningen av sorkstammarna i norra Skandinavien. Det krävs dock flera storskaliga undersökningar för att mer detaljerat studera smådäggdjurens respons på landskapsförändringar.

Frauke Ecke, född 1968 i Tyskland, disputerar fredagen den 21 november. Hon har en trädgårdsmästarexamen med inriktning mot landskapsplanering och tog sin filosofie magisterexamen i biologi vid Uppsala universitet 1996.

Upplysningar: Frauke Ecke, tel. 0920-49 21 15, frauke.ecke@sb.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera