Parrelationer ur olika perspektiv

Många saker påverkar parrelationer. Kristiina Möller har undersökt hur tonårsrelationer till föräldrar, kompisar och motsatt kön hänger ihop med hur parrelationen upplevs i vuxen ålder. Det finns studier som har undersökt sambandet föräldra-barn relation och senare parrelation, men dessa studier är ofta retrospektiva, man tittar i backspegeln.

Kristiina Möllers studie bygger på material som är samlat då personerna var i tonåren och återigen när de är vuxna. Resultaten visar att bra parrelationer i vuxen ålder hänger ihop med bra och tillitsfulla föräldra-barn relationer i tonåren. Även kompis- och motsatt kön relationer hade en viss koppling. Blyga pojkar och ängsliga flickor var inte så lyckliga med partnern senare i livet. Men föräldra-barn relationen verkade ha den starkaste genomslagskraften och detta gällde speciellt förhållandet mellan söner och pappor.

Ytterligare en relationsaspekt är anknytningen, hur människor söker närhet till andra. Tidigare forskning säger att personer med säker anknytning, d v s de som litar på men också vågar vara beroende av den andra, är lyckligare med sina partners. I den här studien hittade inte Kristiina Möller det sambandet, men personer som var osäkert anknutna, d v s var rädda eller ville ha distans, var olyckligare i sina förhållanden.

Vad som också kommer fram i forskning om parrelationer är personligheten och framförallt s k neurotiska drag. Neurotisk betyder att man är orolig, ängslig och överkänslig. Ju mera neurotisk man är desto olyckligare är man i parförhållandet och tidigare forskning menar att detta gäller speciellt kvinnor. I den här studien, som också görs i långtidsperspektivet, finner även Kristiina Möller att neuroticism är kopplad till olyckliga parrelationer. Men hon hittar inte den kopplingen bara i kvinnors fall utan det gäller även mäns relationer. Däremot var inte sambandet så tydligt i långa loppet, d v s neurotiska drag tidigare i livet, i tonåren, var inte tydligt relaterade till den vuxna parrelationen.

En vardaglig faktor, som ofta orsakar konflikter, är det praktiska hushållsarbetet. Forskningsrapporter, framförallt från USA, säger att par klagar på att den ena får göra allt. Detta blir speciellt accentuerat när paret får barn. Vi i Sverige har bättre möjligheter att ta föräldraledigt och vi har välfungerande dagissystem. Vår studie med föräldrar från Göteborg visar dock att hushållsarbetet är en precis lika inflammerad fråga hos oss som i t ex USA. Par som har problem på det området är inte lyckliga med sina partners. Detta gäller även om man tar till hänsyn andra stressande faktorer som t ex barnets temperament eller den övriga arbetsbördan.

Avhandlingen visar med andra ord att de bästa parrelationerna har de personer som har tillitsfulla relationer till sina föräldrar, personer med osäker anknytning är mindre lyckliga, både mäns och kvinnors relationer påverkas negativt av neurotiska drag och hushållsarbetet verkar vara en känslig indikator för hur parrelationen upplevs.

Avhandlingens titel: Partner relationships during the life-course
Avhandlingsförfattare: Kristiina Möller, tel. 0470-28959(bost.), 0470-70 82 21 (arb.)
e-post: Kristina.Moller@svi.vxu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Jane Kroger, Tromsø
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 19 november 2003 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se