Drömmen om oberoende – att leva på marginalen i Sverige
En ny avhandling undersöker hur ensamstående mödrar i tre Göteborgsförorter – Hammarkullen, Hjällbo och Eriksbo – ordnar vardagslivet och försörjningen för sig själva och sina barn. Studien baseras på intervjuer och utgår från kvinnornas egna beskrivningar av strategier och val, problem och möjligheter.
Med fokus på försörjning undersöks mödrarnas relationer till arbetsmarknaden, välfärdsstaten samt familj och privata nätverk på den lokala nivån. Viktiga resultat är att:
Bilden av ensamstående mödrars problematiska situation på arbetsmarknaden bekräftas. Låga löner, påtvingade deltider, tillfälliga anställningar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är vanliga bland de intervjuade kvinnorna, vilket leder till oregelbundna inkomster och stor osäkerhet i försörjningen.
Det är arbetsamt att vara bidragstagare. Strukturförändringarna under 90-talet tvingade fram en större aktivitetsgrad bland klienter i socialförsäkringssystemet. Kvinnorna i studien uppger att de idag på ett helt annat sätt än tidigare måste kunna “ta för sig” i mötet med myndigheter, annars riskerar de att förlora pengar.
Tillgång till privata nätverk för utbyten, lån och hjälp är helt avgörande för många.
I mödrarnas vardag är det ofta småpengar som räddar familjerna från katastrof. Nominellt små summor är av mycket stor betydelse. Någon hundralapp kan utgöra hela skillnaden mellan att “hålla näsan över vattenytan” och steget in i marginalisering.
Plats spelar stor roll. Att mödrarna bor i “utsatta storstadsområden” påverkar i allra högsta grad deras försörjningsförhållanden. Servicenivån (barnomsorg, vård, post, bank, dagligvaruaffärer) är bristfällig, liksom även handläggningen och funktionen hos lokala myndigheter såsom försäkringskassan. Ensamt omsorgsansvar och avsaknad av bil avskärmar samtidigt mödrarnas rörelseutrymme.
Ett mycket tydligt genomgående tema i intervjuerna är att mödrarna vill vara självständiga och klara sig själva utan att “ligga någon till last”. De försöker i möjligaste mån slippa beroendet av behovsprövade bidrag. Kontakter med socialkontoret upplevs vanligen som mycket förödmjukande.
Barnens behov styr. Moraliska överväganden snarare än nyttomaximering styr mödrarnas val. Dessa är inte alltid de mest logiska ur strikt ekonomiskt perspektiv, men helt konsekventa ur kvinnornas normativa utgångspunkter.
Sammantaget visar avhandlingen på effekterna av 90-talets nedskärningar. De som behövt välfärdsstaten mest är de som fått se de relativt största nedskärningarna, och kvinnorna i studien hör till dem. Den bidrar med kunskap om hur människor som lever med mycket snäva ekonomiska marginaler organiserar sin vardag och illustrerar, i motsats till myten om den passive bidragstagaren, hur avgörande det är för de intervjuade familjerna att mödrarna orkar vara ständigt mycket aktiva i förhållande till såväl inkomster som konsumtion.
Avhandlingens titel: Självständigt beroende. Ensamstående mammors försörjningsstrategier
Avhandlingsförfattare: Claudia Gardberg Morner, tel. 031-331 26 56 (bost.), 031-773 49 81 (arb.), 0730-68 41 21 (arb.).
E-post: Claudia.Gardberg@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Tapio Salonen, Lund och Växjö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 november 2003 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
