Diabetes i Litauen och Sverige
Jämfört med Litauen förekommer diabetes nära fyra gånger oftare bland svenska barn i åldern 0-14 år. Det framgår av den avhandling som Austë Pundziûtë-Lyckå försvarar vid Umeå universitet den 3 oktober.
Reultaten i avhandlingen tyder på att miljöfaktorer kopplade till ekonomisk välfärd under barndomen kan vara viktiga för förekomsten av diabetes typ 1 (“ungdomsdiabetes”). I åldersgruppen 0-14 år förekommer diabetes nära fyra gånger oftare bland svenska barn än i Litauen medan skillnaden är mindre bland unga vuxna: 1,4 gånger i åldersgruppen 15-34 år. Även i Litauen, som räknas till länder med låg diabetesincidens, förekommer diabetes typ 1 oftare hos barn som bor i storstäder och städer jämfört med landsbygden, där fler är fattiga. Analyser av diabetesincidens under perioden 1983-1998 i Sverige tyder på att diabetes inte har blivit vanligare i åldersgruppen 0-34 år, men att fler får sjukdomen tidigare i livet – under barndomen.
Det är oklart vilka livsstilsfaktorer kopplade till välfärden som kan påverka risken att få diabetes. Resultat av fall-kontrollstudier i avhandlingen pekar på att lägre exponering för infektioner tidigt i livet, högre energiintag och snabbare tillväxt under barndomen kan ha betydelse. Barn som har haft åtminstone en infektion under första halvåret löpte mindre risk att få diabetes vid 5-14 års ålder. Högre energiintag ett år innan diabetesdiagnos och högre vikt-för-ålder ökade risken att få diabetes. Högt intag av kolhydrater, framförallt sockerarter, var ogynnsamt med hänsyn till diabetesrisken.
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet, och har titeln Incidence trends and environmental determinants of type 1 diabetes in Lithuania and Sweden. Svensk titel: Förändringar av förekomsten över tiden och miljöfaktorer för typ 1 diabetes i Litauen och Sverige.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, by 6L, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor em. Hans K. Åkerblom, Helsingfors Universitet, Helsingfors, Finland.
Kontaktinformation
Austë Pundziûtë-Lyckå finns vid enheten för pediatrik, tel. 785 22 85, mobil 070-673 76 93, e-post: auste.pundziute.lycka@pediatri.umu.se
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-114
