Artikel från Mälardalens universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 september 2003

Så förändrar Internet Finanssverige

Bank- och finanssektorn har förändrats under 1990-talet och i synnerhet efter det att Internet började användas i slutet av 1997. En studie vid Mälardalens högskola visar att stor omsättning av företag är viktigt för tillväxten i de olika delbranscherna. Om många företag etableras och många lämnar branschen sållas de bästa företagen fram, de som kan använda tillgängliga resurser på effektivaste sätt. Den nya tekniken har haft stor betydelse för omdaningen.

En färsk doktorsavhandling av Anita L. Du Rietz, forskare vid Mälardalens högskola, visar att sysselsättningstillväxten ökar mest i de delbranscher som har störst omsättning av företag. Om det finns många stora och gamla företag i en bransch inverkar det negativt på tillväxten. Slutsatsen är att små och nya företag bidrar till snabbare tillväxt.

Sedan Internet infördes har antalet företag i finanssektorn ökat med 70 procent och antalet anställda minskat med 6 procent. Det innebär att genomsnittsstorleken på företag har halverats från 24 anställda per företag år1993 till tolv anställda per företag år 2002.

De statistiska beräkningarna i undersökningen visar att införandet av Internet har haft ett betydande inflytande på branschtillväxten i hela bank- och finanssektorn, även om tekniken ännu inte tillämpas fullt ut. I början av 2000-talet gick var tredje betalning via Internet.

Det står helt klart att produktiviteten i bankerna har förbättrats till följd av Internetanvändningen. En procents ökning av antalet Internetbetalningar har ökat produktiviteten (förädlingsvärdet per anställd) med 0,83 procent för två Internetpionjärer, SEB och FöreningsSparbanken. Inkluderat ytterligare tre banker så ökade produktiviteten mer under den senare delen av undersökningsperioden, med 0,37 procent (2000 – 2002) jämfört med inledningsskedet 0,27 procent (1997- 2000).

Den nya tekniken med Internet inom bank- och finanssektorn har enligt studien bidragit till att bankernas produktivitet ökat, samtidigt som deras andel av sysselsättningen har minskat. Nya små företag har etablerat sig, vilket dämpat sysselsättningsnedgången. Denna strukturomvandling har till stor del påskyndats av Internets införande i branschen med effektivare storföretag, stor omsättning av företag och fler, nya dynamiska småföretag. Införandet av ny teknik som Internet, med låga informations- och kommunikationskostnader, visar en aspekt av hur viktigt nyföretagandet är för tillväxt.

Anita L. Du Rietz’ avhandling är den första studien som gjorts om effekterna av användandet av Internet och mycket talar för att motsvarande resultat även kan ha uppnåtts i andra branscher.


Anita L. Du Rietz lägger fram sin avhandling ”Dynamics of the Internet – A Transformation Analysis of Banking and Finance” fredagen den 10 oktober kl 14.00 i Filen (L251), Mälardalens högskola, Smedjegatan 37, Eskilstuna. Opponent är Gunnar Eliasson, Kungliga Tekniska Högskolan. Handledare har tekn.dr. Sten Ekman, professor Roland Andersson och professor Bengt-Arne Vedin, Mälardalens högskola, varit. Projektet har finansierats av Ruben Rausings fond för nyföretagande och innovationer.

______

Anita L. Du Rietz, född 1947, är civilekonom och ekonomie licentiat vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har bland annat varit chefsekonom vid Föreningssparbanken 1984-91 och driver sedan början av 90-talet egen konsultverksamhet med inriktning på företagande och tillväxt. Hon har tidigare forskat om bland annat forsknings- och utvecklingsinsatsers avkastning, entreprenörskap, branschstudier samt om tillväxtskillnader i små företag mellan innovativa och icke-innovativa företag. Under 80-talet var hon månatlig krönikör i Dagens Industri.

För ytterligare information och frågor, kontakta
professor Bengt-Arne Vedin tel 08- 660 35 85, e-post: vedin@stockholm.mail.telia.com eller Anita L. Du Rietz tel 08-756 90 78 , e-post: anita.durietz@mdh.se eller anita@durietz.com.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera