Postmodern etik och modernism
Under senare år har "postmodern etik" blivit ett vanligt förekommande begrepp inom bland annat filosofi, sociologi och litteraturteori för att beskriva den slags problematisering och omformulering av etik och moral som äger rum i vår tid. Tvärtemot vad som påståtts om vår tid handlar denna etik inte om att överge moraliska frågor utan snarare om att betrakta och behandla dessa frågor på ett nytt sätt. Mycket av innehållet i en sådan postmodern etik hör dock inte enbart senare årtionden till.
AnnKatrin Jonsson visar i sin avhandling att det redan inom modernismen finns litterära och filosofiska texter vars förståelse och skildring av jaget bär drag av en sådan postmodern förståelse av etik.
Avhandlingsförfattaren tar upp James Joyce’s Ulysses, Virginia Woolf’s The Waves, och Djuna Barnes’s Nightwood och undersöker hur dessa romaner på sitt eget litterära vis filosoferar, d.v.s. försöker ge svar på frågor och problem rörande förhållandet mellan jaget, världen och andra människor. Syftet är således dels att belysa en etisk aspekt inom modernismen, dels att visa på hur modernismen redan uttrycker delar av den diskussion om etik som präglar stora delar av dagens filosofi och kulturteori.
Även om modernistisk litteratur bröt med det slags moral som förknippas med normer och rättesnören så övergav den inte etiska och moraliska spörsmål. De tre romanerna som analyseras i avhandlingen uttrycker alla en etisk och filosofisk benägenhet som består i att ifrågasätta, problematisera och granska vedertagna strukturer, begrepp och värderingar. Framförallt söker romanerna föreställa sig och skildra nya möjligheter, nya sätt att förhålla sig till världen och andra människor.
Det tydligaste sättet som de tre romanerna Ulysses (1922), The Waves (1931) och Nightwood (1936) gör detta är genom att avlägsna sig ifrån och ifrågasätta en förståelse av jaget eller subjektet som den som bestämmer och definierar världen och den andre. Istället ges andra möjligheter spelrum, möjligheter i vilka jaget avsäger sig en status som innebär ursprung, frihet och kontroll. På så vis hävdas en förståelse av jaget som är etisk eftersom jaget här existerar i en ofrånkomlig relation med världen och den andre. Därigenom kommer förståelsen av subjektet att präglas av världen utanför, av den andre och av den obestämbarhet som på så sätt ger sig till känna. Denna obestämbarhet förändrar också berättelsen själv, dess struktur och stil. Allteftersom romanerna visar på obestämdhet och det okända i sina föreställningar om förhållandet mellan jaget och världen, jaget och den andre, så påverkas också berättelsen; texten iscensätter denna obestämdhet, detta okända och vägrar så det logiska och målbundna.
Avhandlingens titel: Relations: Ethics and the Modernist Subject: James Joyce’s Ulysses, Virginia Woolf’s The Waves, and Djuna Barnes’s Nightwood.
Disputationen äger rum tisdagen den 20 september 2003 kl. 10.15
Opponent: Dr. Laura Marcus
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av AnnKatrin Jonsson, tel. 031-773 1786 (arb.),
031-12 21 64(hem), e-post annkatrin.jonsson@eng.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
