Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 september 2003

Blodanalys med celler från groda

Med hjälp av pigmentceller i huden kan vissa grodor och fiskar kan ändra färg, för att kamouflera sig eller skicka ut sexuella signaler. Sådana celler – melanoforer – kan utnyttjas för att mäta halten av exempelvis toxiner och hormoner i blodet.

I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet beskriver biologen Tony Andersson vilka mekanismer som ligger bakom färgförändringen i melanoforerna. Han visar också hur man kan använda dem som biosensorer i kombination med en snabb och billig analysmetod som utvecklats av forskare vid universitetet.

Provet av blod, urin eller saliv sätts på en mikrotiterplatta med 96 brunnar som vardera rymmer bortåt 40 000 pigmentceller, försedda med receptormolekyler. Om den sökta substansen finns i blodet svarar cellen med att skifta från svart till grå. Förändringen kan med hjälp av belysningen från en datorskärm registreras i en webbkamera, varefter ett dataprogram räknar fram koncentrationen av de sökta substanserna. Denna detekteringsmetod – patenterad av Ingemar Lundström och Daniel Filippini vid Linköpings universitet – medger att provtagningen görs exempelvis i hemmet och resultatet e-postas till en expert för snabb analys.

Tony Andersson har testat metoden med en analys av astmaläkemedlet formoterol – salufört under namnet Oxis (R) – i blod. Resultatet var i det närmaste identiskt med traditionell analys i spektrofotometer.

Att enkelt kunna fastställa nivåer av läkemedel i blodet är en förutsättning för bästa möjliga behandling av patienter.

De pigmentceller som används i forskningen kommer från afrikansk klogroda (Xenopus laevis). Forskargruppen har tillgång till en cellinje som härstammar från ett amerikanskt företag. Nu försöker man i stället ta fram en egen linje från en akvariefisk, svärdbärare eller platy.

Kontaktinformation
Tony Andersson, avd. för farmakologi, inst. för medicin och vård, 013-222268, tonan@ifm.liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera