Nya rön om blodsjukdomen ITP
Ett samarbete mellan två forskarlag vid Sahlgrenska akademin har resulterat i ny kunskap om blodsjukdomen ITP. Resultaten publiceras i septembernumret av tidskriften Nature Medicine.
ITP, idiopatisk trombocytopen purpura, är en sjukdom som leder till en brist på blodplättar. Eftersom deras främsta uppgift är att påbörja blodstillningen i samband med skador på små blodkärl kan sjukdomen leda till stora besvär för dem som drabbas.
Sedan 1951 har forskarvärlden vetat att vid ITP angrips blodplättarna av antikroppar. Men detta har inte kunnat förklara alla fall av ITP, utan flera frågor om hur blodplättarna förstörs har förblivit obesvarade.
Forskning vid Sahlgrenska akademin ökar nu förståelsen för orsaker till sjukdomen. Två forskarlag som vanligtvis inte brukar arbeta tillsammans har visat att kroppens egna mödarceller, som är en del av immunförsvaret, direkt kan angripa blodplättarna.
De nya resultaten bygger på en ny teknik som gör att forskarna förutsättningslöst söker efter sjukdomsmekanismer.
– Den nya tekniken gör att vi inte från början behöver veta vad vi letar efter. Istället tittar vi på hur kroppens gener används hos friska och sjuka individer. Utifrån de skillnaderna kan vi formulera en hypotes om vad det är som skiljer sig mellan de friska och de sjuka, säger professor Lena Carlsson.
Forskarnas resultat kan på sikt leda till att de kan börja leta efter nya mål för behandling för dem som har ITP. Nuvarande behandlingsmetoder är främst kortison, gammaglobulin och i vissa fall cellgiftsliknande substanser.
- Dessa behandlingsmetoder är trubbiga och angriper hela immunsystemet. Nu kan vi fundera på andra vägar att manipulera immunsystemet och specifikt angripa endast det som har gått snett. Men nya behandlingsmetoder ligger ännu ett stycke in i framtiden, säger professor Hans Wadenvik.
ITP-sjukdomen drabbar fem individer per 100 000 invånare i Sverige. Vanligast är ITP hos kvinnor i åldrarna 20 till 40. Den största faran för dem som har sjukdomen är blödningsrisken. ITP är en autoimmun sjukdom, det vill säga en sjukdom där kroppen reagerar mot sin egen vävnad. Andra autoimmuna sjukdomar är diabetes, multipel skleros och ledgångsreumatism.
– Det vi frågar oss nu är om våra fynd är applicerbara på andra autoimmuna sjukdomar och det är något vi arbetar vidare med, säger Hans Wadenvik.
Forskningsresultaten har nåtts i ett samarbete mellan professorerna Lena Carlssons och Hans Wadenviks forskarlag. De båda grupperna har olika kompetens, och resultatet hade inte kunnat nås om de inte hade arbetat tillsammans.
– Detta är resultatet av en långsiktig satsning där vi med stöd av Lundbergsstiftelsen byggt upp ett center för molekylär medicin. Tanken är att använda den mest moderna tekniken för att söka efter sjukdomsmekanismer hos olika patientgrupper och ITP är det första exemplet på att det fungerar. Liknade samarbete pågår inom en rad områden med andra forskargrupper inom Sahlgrenska akademin, säger Lena Carlsson.
Resultaten publiceras i septembernumret av den ansedda amerikanska medicinska tidskriften Nature Medicine.
För mer information kontakta:
Professor Lena Carlsson, institutionen för invärtesmedicin, telefon: 031-342 28 66, e-post: lena.carlsson@medic.gu.se
Professor Hans Wadenvik, institutionen för invärtesmedicin, telefon: 031-342 11 56, e-post: hans.wadenvik@medic.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, pressekreterare
Sahlgrenska akademin
Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
