Angela Carter i dialog med Markis de Sade
Som en av Englands mest uppmärksammade författare inom universitetsvärlden i slutet av millenniet har Angela Carter i sitt författarskap visat en okonventionell enighet med feminismen. Speciellt avvikande har hennes fascination av Markis de Sade – som obestridligen visade ett skoningslöst och utdraget kvinnohat i sina litterära verk – varit.
Margret Benedikz har i sin doktorsavhandling, som hon lade fram i höstas, visat att Carters textuella möte med Sade har varit en bestående del av hennes utveckling som författare och feminist. Carters dialog med Sade förekommer under mittperioden av hennes författarskap där hon börjar skriva på ett påtagligt mer experimentellt och surrealistiskt sätt. Denna mittperiod behandlas som en övergång från ett mer konventionellt realistiskt skrivande i de tidiga verken till ett mer karnevaleskt och humoristiskt skrivande i hennes sista verk.
Carters möte med Sade präglas av en insikt om att han representerar det patriarkaliska i dess mest extrema form. Men paradoxalt nog är det just det extrema i hans skildringar som visar på det destruktiva i de konventionella könsrollerna. Carter använder sig av denna Sades insikt men går ändå ett steg vidare än han i sina litterära skildringar. Hon granskar och parodierar det förödande maskulina begäret samtidigt som hon stör och förgör den maskulina överhöghetens arena. I ständig kontrast till det maskulina skildras och utforskas det feminina i en kulturell och social kontext. Kvinnligheten framställs här abstrakt som en upplärd roll som måste läras in genom att “citera” eller repetera beteendemönster och upprepa kvinnliga normer. Men Carter understryker samtidigt att etablerade mönster kan brytas genom att störa och felcitera befintliga kulturella normer, konventioner och texter.
Även om Carters prosa representerar och upprepar våldsamheter uppvägs detta av en litterär granskning av möjligheten till förändring. I den sista novellsamlingen under Carters mittperiod, “The Bloody Chamber”, söker hon en arena där manlighet och kvinnlighet, jaget (the self) och den andre (the other) kan mötas som jämlika. Detta trevande rum är det mest ambitiösa av Carters projekt då det ifrågasätter inte bara jagets konstruktion och överlägsenhet, utan också jaget i relation till den andre. Denna arena framhäver därför frågor om etik, inte bara feministisk etik utan om varandets etik.
Doktorsavhandlingens titel: Storming the Sadeian Citadel: Disturbing Gender in Angela Carter’s Fiction of Transition
Margret Benedikz kan nås på 08-16 43 05, 0707-15 61 76, margret.bendikz@english.su.se
Margret Benedikz kommer att medverka i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
