Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 juni 2003

Livet hänger på sköra proteintrådar

Proteinerna aktin och myosin finns i alla våra celler och ingår i en struktur som kallas mikrofilamentsystemet. Trots att det är länge sedan aktin och myosin upptäcktes så vet vi fortfarande inte exakt hur det går till när dessa två proteiner samspelar för att åstadkomma kontraktion i muskelcellerna eller för att generera rörelse i andra typer av celler.

Maria Nyåkern Meazza har i sin avhandling i cellbiologi som hon nyligen lagt fram vid Stockholms universitet visat dels hur aktinfilamenten sätts ihop (assembly) samt vilka mekanismer som finns för att reglera denna process. Hon beskriver nya funktioner hos två av de proteiner som är inblandade i kontrollen och organisationen av mikrofilamentsystemet.

Mikrofilamentsystemet består till den största delen av trådar av aktin, s.k. aktinfilament som utgör stommen i det kraftalstrande maskineriet som gör att cellen kan röra sig. Många av de komponenter som kontrollerar aktinfilamenten är produkter av s.k. protooncogener, dvs. gener som om de förändras kan ge upphov till proteiner som omvandlar cellen till en cancercell med ett helt förändrat rörelsebeteende och tillväxt- och förökningshastighet. Tropomyosin och gelsolin är två proteiner som reglerar omsättningen av aktinfilament i cellen.

Syftet med forskningen är att klargöra vilken betydelse tropomyosin och gelsolin har för regleringen av det aktin-baserade mikrofilamentsystemet och hur detta är förändrat hos cancerceller. Denna forskning kan därmed bidra till en ökad förståelse för de processer som styr förändringen av normala celler till cancerceller.

Doktorsavhandlingens titel: Assembly of actin filaments.
On the roles of tropomyosin and gelsolin

Maria Nyåkern Meazza kan nås på 070-666 72 32 maria@cellbio.su.se

Maria Nyåkern Meazza kommer att medverka i
Forskardagarna 16 -18 oktober.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera