Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 juni 2003

Skolans texter mot mobbning – reella styrdokument eller hyllvärmare?

Mobbning betraktas som skolans allvarligaste problem, kanske så många som 100.000 elever berörs.Drabbade elever kan få men för livet. Mycket allvarligt är att uraktlåtenheten att reagera mot mobbning kan leda till att barn förlorar tilliten och tron på att vuxenvärldenkan skydda dem.

Kommuner, rektorsområden och alla skolor ska ha planer för att förebygga och åtgärda mobbning, men många håller för låg kvalitet för att fungera.

I Arne Forsmans doktorsavhandling “Skolans texter mot mobbning – reella styrdokument eller hyllvärmare?” med vilken han disputerar den 18 juni, framkommer bland annat att vissa av de handlingsplaner mot mobbning som tagit fram i Norrbottens kommuner inte har den kvalitet som krävs för att de ska fungera som goda styrdokument för att förhindra och åtgärda mobbning mellan elever i skolan.

Skolan visar litet intresse att utnyttja de resurser som olika samhällsorganisationer mot mobbning har att erbjuda. Det finns brister i rutinerna rörande registrering av mobbningsfall och det finns all anledning att anta att mörkertalet är stort.

Arne Forsmans slutsatser är att:

* skolverkets och kommunernas uppföljning och kontroll av mobbning inte fungerar tillfredsställande, samt att

* skolpolitiker, skolpersonal och blivande lärare behöver lära sig mer om mekanismerna bakom mobbning.

Arne Forsman är född och uppvuxen i Jokkmokk, är utbildad psykolog och har sina “rötter” inom barnpsykiatrin. Har i 20 års tid arbetat inom PBU, på barnmedicinsk klinik, inom vuxensykiatrin och som familjerådgivare. Sedan 1989 arbetar Arne Forsman som lärarutbildare på Luleå tekniska universitet.

Upplysningar: Arne Forsman, tel. 0920-49 15 33, Arne.Forsman@lh.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, Lena.Edenbrink@adm.luth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera