Naturlig stenåldersdiet en myt
Nästan dagligen matas vi i press, radio och tv med råd om hur vi kan leva mer naturligt och ursprungligt – vi bör leva och äta "som på stenåldern" heter det. Men vad åt man egentligen på stenåldern?
Det har arkeologen Gunilla Eriksson undersökt i sin doktorsavhandling, där hon genom kemiska analyser på skelettben visar att folks matvanor i Sverige och Lettland för mellan 10 000 och 4 500 år sedan varierade stort, och att variationen inte främst kan förklaras av kronologiska eller geografiska skillnader, utan av kulturella faktorer.
Samtidigt som vi alla är beroende av att få i oss vissa näringsämnen för vår hälsa och överlevnad är kosten ett av de tydligaste exemplen på kulturellt avhängiga företeelser. Kulturen styr vad vi betraktar som ätligt, vem som “får” eller “bör” äta vad, och när det är lämpligt att äta. Av alla tillgängliga potentiella födoämnen äter vi därför bara en bråkdel. Gunilla Eriksson visar att detta gällde stenålderns människor i lika hög grad som nutidens, och att man inte enbart utifrån tillgängliga resurser kan sluta sig till vad människor ätit.
Gunilla Erikssons undersökningar pekar på det glapp som ofta finns mellan norm och praktik, då födoresurser som var viktiga på ett mentalt och symboliskt plan inte alltid konsumerades i någon större utsträckning. Folk som begravts med mängder av genomborrade tänder från storvilt kan i själva verket ha ätit mest insjöfisk, som på Zvejnieki-gravfältet i Lettland, använt under flera tusen år.
Att jakt och fiske hade betydelse även under yngre stenåldern, när folk började hålla djur och odla jorden, är känt sedan tidigare, men man har trott att detta kombinerades med visst jordbruk. Genom sina analyser av människor begravda vid Västerbjers på Gotland för knappt 5 000 år sedan visar Gunilla Eriksson att de till största delen levde av säl – faktiskt i så hög grad att man skulle kunna tala om Östersjöns inuiter. Trots att de hade kontakt med jordbrukande grupper envisades de med att jaga säl, som inte bara utgjorde en rik och pålitlig resurs, utan också var central i deras kulturella identitet.
Doktorsavhandlingens titel: Norm and difference: Stone Age dietary practice in the Baltic region
Disputationen äger rum måndag den 2 juni kl. 10.00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus (plan Y2), Svante Arrhenius väg 8, Frescati. Opponent är Dr Michael Richards från Department of Archaeological Sciences, University of Bradford, England.
Avhandlingen finns tillgänglig i fulltext (pdf) på www.archaeology.su.se/arklab/generalen.htm
Gunilla Eriksson nås på tfn 08-16 11 62 (Arkeologiska forskningslaboratoriet, Greens villa, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post gerik@arklab.su.se
Gunilla Eriksson medverkar i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
