MS kartlagt i Västerbottens län

Ett utmärkande drag hos MS är att förekomsten varierar melllan olika länder och även inom länderna. Förekomsten i Sverige har tidigare endast undersökts i populationsbaserade studier i Göteborg. I avhandlingen uppskattas förekomsten i Västerbottens län genom två epidemiologiska studier, som båda visar en statistiskt signifikant högre förekomst av MS i Västerbottens län jämfört med Göteborg. I december 1997 hade 399 individer i länet tecken på MS, dvs. 154 fall per 100 000 inv. Under 10- årsperioden 1988-97 insjuknade 133 individer i Västerbottens län, vilket motsvarar en årlig incidens på 5.2 fall per 100 000 inv. Förekomsten av MS i Västerbottens län liknade därmed den som påvisats i andra undersökta delar av Skandinavien och Finland.

Också de kliniska symtomen på MS varierar mellan olika individer. Populationsbaserade studier som beskriver symtomen och deras konsekvenser för t.ex. arbetsförmåga hos större grupper av MS-sjuka är sällsynta. I avhandlingen jämförs graden av funktionsnedsättning till följd av MS i Västerbottens län med motsvarande resultat från en kanadensisk studie. Då föreföll MS vara en något mer godartad sjukdom enligt Västerbottensstudien. Skillnaden beror dock på att endast de individer som remitterats till en särskild MS-klinik – och som därmed var lite sjukare än de icke-remitterade – ingick i den kanadensiska studien. Trots detta är konsekvenserna av sjukdomen avsevärda när det gäller arbetsförmågan. Nästan hälften (45%) av alla personer med MS i åldern 18-64 år var helt sjukskrivna och bara en tredjedel arbetade heltid. En fjärdedel hade professionell assistans.

Miljöfaktorer har betydelse för uppkomsten av MS. I en studie i avhandlingen används blodprover från två biobanker för att undersöka betydelsen av vanliga virusinfektioner i detta sammanhang. Av 234 identifierade blodprover från personer med MS var 73 insamlade innan sjukdomen visat sig. Studien visar att aktiviteten av antikroppar mot Epstein-Barrvirus (EBV), och mot humant herpesvirus 6 var högre hos de personer som senare utvecklade MS. Denna skillnad gentemot matchade kontrollpersoner var tydligast för EBV, där också antikroppssvaret såg annorlunda ut jämfört hos kontroller. Resultatet stöder de tidigare observationer som föreslagit ett samband mellan EBV och MS.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, och har titeln “Multiple Sclerosis in Västerbotten County, Northern Sweden”. Svensk titel: “Multipel skleros i Västerbottens län”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Oluf Andersen, Inst. för klinisk neurovetenskap, Göteborgs Universitet.

Kontaktinformation
Peter Sundström är bitr. överläkare i neurologi och finns vid neurologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, tel. 090-785 19 42. E-post: peter.sundstrom@neuro.umu.se