Storgodsen dominerade hela jordägandet i Östergötland under medeltiden
Östergötlands södra mellanbygder karaktäriseras av talrika slott och herrgårdar. I utkanten av mellanbygden finns också stora områden med ekbeväxta betesmarker. Eklandskapet sammanfaller i sin utbredning med herrgårdarna och bildar ett i det närmaste sammanhängande område från Skärkind i öster till Stångådalen i väster.
Hur detta karaktäristiska landskap har kommit till redogör Johan Berg för i sin avhandling vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Tidigare har det förklarats med 1600-talets säteribildningar, men Johan Berg visar att herrgårdsbygden i Östergötland har sin bakgrund i ett samlat och aristokratiskt jordinnehav under äldsta medeltid. Herrgårdsbygden har alltså inte kommit till genom att “bondebygd blev herrgårdsbygd” på 1600-talet. Genom detaljerade studier i Kinda härad och Örtomta, Skärkinds och Kaga socknar visar han dessutom att arvtagare till Sverkerätten och Folkungaättens olika grenar dominerade jordägandet nästan helt under 1300-talet. Det är alltså troligt att allt detta jordagods var samlat i två släkters händer under 1200 talet. Hans slutsatser öppnar för frågan om hur jord ägdes under äldsta medeltid och vikingatid. Hans resultat pekar mot att den äldsta medeltidens Skandinavien hade större likheter med det feodala Europa än vad tidigare forskare velat se och inte på fria och jämlika bönder.
Doktorsavhandlingens titel: Gods och landskap. Jordägande, bebyggelse och samhälle i Östergötland 1000 – 1562
Disputationen äger rum onsdag 28 maj kl. 10.00 i de Geersalen. Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Tomas Germundsson, Lunds universitet
Johan Berg kan nås på 08-16 48 32, 070-667 17 82, johan.berg@humangeo.su.se
