Tema

Ljudmiljön i klassrum ett eftersatt område

Aktivitetsbullret under lektionerna i svenska klassrum når nivåer som måste betraktas som väldigt höga med tanke på det arbete som utförs. Det skriver Pär Lundquist i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 5 juni.

Syftet med avhandlingsarbetet har varit att öka kunskapen kring buller i skolmiljön, undersöka de exponeringsivåer som förekommer samt finna faktorer som särskillt måste beaktas när man bedömer risken för negativ bullerpåverkan i skolan.

Kontorsföretag och kommuner lägger allt större vikt vid att personalen skall få arbeta i en så stressfri miljö som möjligt. Det främjar individens hälsa och välbefinnande och i slutändan även det arbete som utförs. Sveriges största arbetsplats, skolan med ca 1,5 milj. aktörer, ligger dock efter i detta arbete. I ett klassrum arbetar upp till trettio personer tillsammans. Att i en sådan miljö koncentrera sig på sitt eget arbete och uppnå ett gott resultat är inte alltid det lättaste. Det är därför viktigt att skolan kan erbjuda en god, stressfri och trivsam arbetsmiljö, både psykosocialt och fysikaliskt. En viktig faktor är ljudmiljön.

Det är svårt att ställa upp allmänna riktlinjer för buller i skolan. Rekommenderade nivåer är en hjälp men det är lika viktigt att ta hänsyn till situationen och egenskaper hos individen, arbetsbelastningen, bullrets informationsinnehåll, etc. Grunden till arbetet för förbättrad arbetsmiljö måste vara individen. Åtgärder i arbetsmiljön grundas på rekommendationer i Arbetarskyddsstyrelsens bullerföreskrifter. Den rekommenderade högsta acceptabla bakgrundsnivån för miljöer med särskilda krav på låg ljudnivå och förutsättning för koncentration och kommunikation är 40 dB(A).

Avhandlingen visar att bakgrundsljudet i klassrummen huvudsakligen stammar från ventilationssystemet. Nivåerna för detta bakgrundsljud låg i intervallet 33-42 dB(A). I 16 av 22 uppmätta klassrum kan bakgrundsljudet anses vara lågfrekvent, dock visade sig elever som var exponerade för högre andel lågfrekvent buller inte vara mer störda än andra.

Aktivitetsbullret, dvs. under lektionerna, låg i intervallet 50-70 dB(A). Det är nivåer som måste betraktas som väldigt höga med tanke på det arbete som utförs och de krav som ställs på koncentration och förmåga att kunna kommunicera. En viktig aspekt är bullrets förmåga att maskera tal så att det blir svårt att höra och i längden tröttsamt för såväl talare som lyssnare. Vid de här ljudnivåerna finns en uppenbar risk för att lärarens röst inte kan uppfattas på ett tillfredsställande sätt. Detta är olyckligt eftersom barns hörsel är känslig och kräver större skillnader mellan önskvärt och störande ljud för att de skall förstå vad som sägs. Risken för hörselskada vid den här typen av exponering måste dock betraktas som låg.

Studierna pekar på en högre grad av störning för de yngre eleverna. Äldre elever kan tänkas ha större vana och förmåga att skärma av störande faktorer och behålla koncentrationen på arbetet.

Klassrummet är en arbetsplats för en femtedel av den svenska befolkningen. Avhandlingen ger en liten del av en övertygande mängd forskningsresultat som pekar på bullrets negativa effekter på hälsa, beteende, prestation, och subjektiv respons i skolmiljön. Med avseende på den växande oron över kunskapsnivån hos dagens elever har vi knappast råd att ignorera betydelsen av en god ljudmiljö för att uppnå skolans målsättning.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkesmedicin, Umeå universitet, och Arbetslivsinstitutet, Umeå, och har titeln ”Classroom Noise – Exposure and subjective response among pupils”. Svensk titel: ”Buller i klassrum – Exponering och subjektiva effekter bland elever”.
Disputationen äger rum kl. 13.00, Stora föreläsningssalen, ALI norr, Umeå.
Fakultetsopponent är docent Rauno Pääkkönen, Tampere Regional Institute of Occupational Health, Finland.

Kontaktinformation
Pär Lundquist nås på tfn 090-17 60 29, e-post: par.lundquist@arbetslivsinstitutet.se

Ljudmiljön i klassrum ett eftersatt område

 lästid ~ 3 min