Tema

Stora skillnader i strokevården

Det finns fortfarande flera skillnader i både behandling och resultat inom den svenska strokevården. Det framgår av en avhandling som Eva-Lotta Glader försvarar vid Umeå universitet den 28 maj.

Årligen registreras 20 000 patienter, tre fjärdedelar av alla som får stroke (”slaganfall”, dvs. blödning eller blodpropp i hjärnan) i Sverige, i Riks- Stroke, det svenska nationella kvalitetsregistret för strokevård. Det startades 1994 för att följa upp och förbättra kvaliteten på strokevården vid sjukhusen i landet. Idag deltar alla sjukhus som vårdar strokepatienter under akutskedet, men andelen som registreras varierar mellan olika sjukhus, landsting och regioner. Alla resultat från Riks-Stroke måste därför tolkas med hänsyn till ev. bortfall. Strokeenheter är överlägsna när det gäller att sköta kvalitetsutvärderingssystem som Riks-Stroke.

Vård på strokeenhet förbättrar både överlevnad och funktionsförmåga jämfört med vård på en vanlig vårdavdelning. Denna effekt kvarstår mer än två år efter insjuknandet. Det finns också skillnader mellan könen i den svenska strokevården. Kvinnorna skrivs efter sjukhusvården oftare ut till särskilda boenden. Detta förklaras delvis av att de är äldre och mer funktionsnedsatta före insjuknandet.

Användningen av blodförtunnande läkemedel för att förhindra nya strokeanfall hos patienter med förmaksflimmer varierar mellan sjukhus, landsting och sjukvårdsregioner. Kvinnor med förmaksflimmer behandlas mer sällan med blodförtunnande läkemedel jämfört med männen. Detta tyder på att lokala faktorer och behandlingstraditioner fortfarande har stor betydelse för hur man förebygger stroke hos patienter med förmaksflimmer. Många strokepatienter lider av svår trötthet upp till två år efter insjuknandet. Dessa patienter är oftare funktionsnedsatta, har särskilt boende och löper ökad risk att avlida.

Sammanfattningsvis finns det fortfarande flera skillnader i både behandling och resultat inom den svenska strokevården. Många patienter lider dessutom av långtidskonsekvenser som trötthet. Detta tyder på att det ännu finns ett ordentligt utrymme för förbättringar.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet, och har titeln ”Stroke care in Sweden – A study on hospital care and patient follow-up based on Riks-Stroke, the National Quality Register for Stroke Care”. Svensk titel: ”Strokevård i Sverige – En studie av vård på sjukhus och uppföljning av strokepatienter som baseras på Riks-Stroke, det nationella kvalitetsregistret för strokevård”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Peter Langhorne, Academic Section of Geriatric Medicine, Royal Infirmary, Glasgow, UK.

Kontaktinformation
Eva-Lotta Glader finns vid enheten för medicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, tel. 090-785 26 53, e-post eva- lotta.glader@medicin.umu.se

Stora skillnader i strokevården

 lästid ~ 2 min