Tema

Snabba analysmetoder garanterar antibiotikafri mjölk

Var femte svensk ko behandlas årligen med antibiotika för juverinflammation. Trots att en viss tid måste gå innan mjölken från en behandlad ko får levereras till mejeriet, finns det viss risk för antibiotikarester i mjölken. Eva Gustavsson från SLU har i sin doktorsavhandling arbetat med nya, känsliga och snabba metoder att analysera beta-laktamantibiotika i mjölk.

Mastit (juverinflammation) är den vanligaste sjukdomen hos mjölkkor och cirka 20 procent av de svenska korna behandlas varje år för detta med antibiotika. Beta-laktamer, dvs. penicilliner och cefalosporiner, är den vanligaste gruppen av antibiotika för mastitbehandling och andra bakteriella infektioner hos mjölkkor. Beta-laktamerna är därför även den vanligast förekommande typen av restsubstanser i mjölk.

För att halten av antibiotika ska sjunka till nivåer under EU:s gränsvärden måste antibiotikabehandling alltid följas av en karenstid då mjölken inte får levereras till mejeriet. Dessutom analyseras mjölken, för att garantera konsumenterna antibiotikafri mjölk. Eftersom antibiotikarester även kan störa känsliga mejeriprocesser, som mjölksyrajäsning, står också stora ekonomiska värden på spel.

Man kan påvisa antibiotikarester genom att odla bakterier tillsammans med mjölkprover och se om bakterietillväxten påverkas. Denna metod har varit den vanligaste under många år. Metoden är både billig och känslig, men tar lång tid. I sökandet efter tester som är lika känsliga som de gamla men som går att automatisera, har man börjat använda en biosensorteknik från Uppsalaföretaget Biacore AB. Tekniken bygger på att man mäter interaktioner mellan molekyler vid en s.k. sensoryta.

Eva Gustavsson har i sitt doktorsarbete utvecklat tre olika analysmetoder för beta-laktamantibiotika i mjölk, som alla baseras på denna biosensorteknik. En s.k. beta-laktamreceptor har använts för detektionen. Det vanliga är annars att basera mätningen på antikroppar. Särskilt två av metoderna verkar lovande, eftersom de uppvisar hög känslighet och specificitet. Metoderna är också generiska, dvs. de upptäcker hela gruppen av beta-laktamer. Dessutom mäts endast den aktiva formen av substanserna, vilket är ett krav eftersom EU:s gränsvärden endast täcker denna form. En ytterligare fördel är att man kan analysera mjölkproverna utan föregående provupparbetning.

Vid en jämförelsestudie mellan de Biacoremetoderna och metoder som används i mjölkkontrollen idag gav de två biosensormetoderna resultat som väl överensstämde med de övriga metoderna. Därför kan dessa nyutvecklade automatiserade metoder komma att bli ett bra alternativ till dagens metoder.

Fil. Mag. Eva Gustavsson försvarar fredagen den 9 maj kl. 9.15 sitt doktorsarbete SPR Biosensor Analysis of Beta-Lactam Antibiotics in Milk. Development and use of assays based on a beta-lactam receptor protein. Disputationen äger rum i hörsal FU:26, HVC, SLU, Ultuna. Fakultetsopponent är Professor Richard O´Kennedy från Dublin City University, Irland

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Gustavsson på telefon 018-672040 eller via e-post eva.gustavsson@lmv.slu.se

Snabba analysmetoder garanterar antibiotikafri mjölk

 lästid ~ 2 min