Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 april 2003

Mår vi dåligt av interleukin-1?

Det kroppsegna proinflammatoriska proteinet interleukin-1 (IL-1) frisätts i kroppen vid fysisk eller psykisk stress och verkar genom att aktivera IL-1 receptorer på cellytan.

I centrala nervsystemet ger IL-1 effekter som minskad social och fysisk aktivitet, minskad aptit och feber. IL-1-aktivering av det neuroendokrina systemet leder till ökad frisättning av akutfas-proteiner från levern samt frisättning av hormoner från hypotalamus, hypofys och binjure. Förhöjda koncentrationer av IL-1 hittas dessutom vid kroniskt inflammatoriska sjukdomar. IL-1-liknande symptom (t.ex. feber) ses ofta vid bakteriella infektioner och dessa har ansetts vara förmedlade av IL-1.

Under vissa sjukdomstillstånd skulle en minskning av effekterna av IL-1 vara positivt. Susanne Tingsborg vid Institutionen för neurokemi och neurotoxikologi vid Stockholms universitet visar i sin avhandling hur IL-1-effekterna regleras efter en perifer injektion av lipopolysaccharide (LPS), ett derivat från E. Coli bakteriens cellvägg. Effekterna av IL-1 regleras i kroppen med ett nätverk av proteiner bestående bl.a. av en IL-1 receptor-antagonist (IL-1ra) vilken binder till IL-1 receptorn utan att förmedla någon signal in i cellen.

Susanne Tingsborg visar att IL-1 som förekommer i två varianter, IL-1_ och _, samt IL-1ra produceras kontinuerligt i binjuremärgens chromaffina celler. Här kan IL-1_ endast detekteras i celler som producerar noradrenalin, medan IL-1_ och IL-1ra dessutom finns i adrenalin-producerande celler. För att IL-1_ ska vara bioaktivt krävs klyvning av proproteinet proIL-1_ av enzymet interleukin-1 converting enzyme (ICE). Produktionen av både IL-1 och ICE i binjuren påverkas av LPS behandlingen. I hjärnan visas denna behandling påverka klyvningen av proIL-1_ olika i olika regioner. Dessutom visar författaren att möss med överproduktion av IL-1ra i hjärnan får feber som normala möss efter injicering av LPS. Detta indikerar att IL-1 har en roll under normal homeostasis i binjuren och att tillgängliga IL-1 receptorer i hjärnan inte är avgörande för feber-svaret efter LPS-behandlingen.


Doktorsavhandlingens titel: The interleukin-1 family of proteins in the brain and adrenal gland – regulation in response to bacterial LPS

Disputationen äger rum fredag den 9 maj kl. 10.00 i Magnélisalen, Kemiska övningslaboratoriet, Frescati. Opponent är professor Fred J. H. Tilders från VU University Medical Center, Amsterdam, Nederländerna

Susanne Tingsborg kan nås på e-post susannet@neurochem.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera