Tema

Hur bevarar man gamla lackverksarbeten i trä?

Doktorsavhandling i kulturvård av Maria Brunskog. ,

Maria Brunskog tar i sin avhandling upp vad man bör göra inom kulturvårdens område för att bevara svenska s k lackverksarbeten som tillverkades från senare delen av 1600-talet och under 1700-talet. Lackverksarbetena var från början tänkta att ersätta den lilla men – enligt den tidens uppfattning – förhållandevis dyra import av orientaliska lackarbeten. Så småningom kom tillverkningen att bli formmässigt alltmer västerländsk och konstnärligt självständig.

Lackerarna utgjorde en särskild grupp hantverkare och arbetade främst under Hall-ordningens privilegier. Verkstäderna var som regel små och sysselsatte tillsammans förmodligen inte fler än 50-60 personer under hela den period som avhandlingen omfattar. Olika ytbehandlingar, såväl transparenta som pigmenterade, är ett hittills ganska lite studerat ämne, trots att mycket av det materiella kulturarvet som finns samlat i våra museer består av just trä med sådana ytskikt. Hur de tillverkades, av vilka substanser osv. är inte klarlagt i någon större utsträckning, än mindre vilka ”ålderskrämpor” sådana ytbehandlingar kan få med tiden. Ej heller vad som kan göras för att de ska bevaras så oförändrade och under så lång tid som möjligt, med målet att förebygga nedbrytning snarare än att restaurera redan skadade föremål.

Maria Brunskog vill med sin avhandling förbättra kunskapsläget för den praktiskt orienterade föremålsvården (konserveringsverksamheten) vid svenska museer, och genom ökade kunskaper om denna typ av föremål väcka intresse inom en vidare krets för deras bevarande.

Avhandlingsförfattaren har gjort en systematisk undersökning av ännu existerande lackverksarbeten och konstaterar att hantverkarna i Sverige i stort följde samma procedurer och använde samma substanser som motsvarande tillverkare i Europa i övrigt. Några individuella särdrag kan eventuellt härledas till enskilda personer verksamma i Sverige och till användning av handböcker publicerade på svenska vid samma tidpunkt. I vilket skick föremålen är idag kan förmodligen förklaras både av vilket trä som användes som blindträ, och hur väl grunderingen gjordes liksom av vad de utsatts för under århundradena. För framtiden bör förvaringsbetingelserna ta större hänsyn till deras materialtekniska särdrag än vad som hittills varit vanligt. Även konserverings- och restaureringsmetoder bör utarbetas och anpassas i förhållande till dessa särdrag.

Avhandlingens titel: Japanning in Sweden 1680s-1790s. Characteristics and Preservation of Orientalized Coatings on Wooden Substrates.
(Kännetecken och bevarande av österländskt präglade ytbehandlingar på trä.)
Disputationen äger rum tisdagen den 13 maj 2003 kl. 10.00
Opponent: Professor Jonathan Ashley-Smith
Aulan, Kulturvård, Bastionsplatsen, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Maria Brunskog, tel. 070-46 31 587 (arb.),
08-33 61 07 (hem), e-post curare.brunskog@spray.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se

Hur bevarar man gamla lackverksarbeten i trä?

 lästid ~ 2 min