Tema

Ojämlikheten i hälsa har ökat den senaste 20-årsperioden

Vi lever längre idag men hur mår vi egentligen? Det är välkänt att livslängden har ökat men alla år levs inte i full hälsa. Hälsan är också ojämnt fördelad i befolkningen.

I en aktuell avhandling av hälsoekonom Kristina Burström vid Karolinska Institutet har hälsorelaterad livskvalitet och sk QALYs studerats under tiden 1980 till 1997 i Sverige. Studien har gjorts i samarbete med Handelshögskolan. Förändringar över tid har analyserats för män och kvinnor i olika åldrar och i olika socioekonomiska grupper.

Alla mår inte bättre
Ett samlat mått på befolkningens hälsa bör ta hänsyn till hälsa med avseende på både kvantitet, dvs hur länge vi lever, som på kvalitet, dvs hur vi mår – hälsorelaterad livskvalitet. Hälsorelaterad livskvalitet representerar fysiska, psykiska och sociala aspekter såväl som generellt välbefinnande. Begreppet QALYs (quality-adjusted life years), kvalitetsjusterade levnadsår, är ett sammanvägt hälsomått, som ofta används i ekonomisk utvärdering av hälso- och sjukvård.

Resultaten för hela landet vad gällde förändring i hälsa, uttryckt i QALYs, från 1980 till 1997 visade att hälsoförbättringarna var betydande bland äldre men små eller obefintliga bland yngre kvinnor. Resultatet visade också på att ojämlikheten i antal förväntade levnadsår och i QALYs mellan de socioekonomiska grupperna tenderade att öka över tid.

Livskvalitet i Stockholm
Med hjälp av det icke-sjukdomsspecifika ”livskvalitetsinstrumentet” EQ-5D kan en person klassificera sin egen hälsa i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet) och i tre allvarlighetsgrader (inga besvär, måttliga respektive svåra besvär). Detta vägs samman till en livskvalitetsvikt, motsvarande personens hälsotillstånd, vilken används för att justera antalet levnadsår och på så sätt beräkna QALYs.

Resultaten visade att i Stockholms län rapporterades mest problem avseende smärtor/besvär, följt av oro/nedstämdhet, och att problemen ökade med ålder i alla dimensioner. Ett undantag var bland de som hade problem med oro/nedstämdhet; där hade de äldsta mest problem men därefter rapporterade de yngsta mest problem. Kvinnor hade lägre livskvalitetsvikt än män. Efter att hänsyn tagits till ålder, kön och vissa sjukdomar hade arbetare lägre livskvalitetsvikt än tjänstemän.

Resultat från Stockholmsstudien visade också på skillnader i värderingar av ett hälsotillstånd. Personer som själva befinner sig i hälsotillståndet ger detta en högre livskvalitetsvikt jämfört med när andra värderar ett för dem beskrivet hälsotillstånd. Denna skillnad ökade med hälsotillståndets svårighetsgrad.

Hälsopolitiska mål fokuserar vanligen på att förbättra hälsan och att minska skillnader i hälsa. Inte bara den genomsnittliga hälsan utan även hälsans fördelning är av intresse att känna till när mål ska formuleras och utvärderas. Studierna visar att hälsorelaterad livskvalitet och QALYs kan vara ett bidrag för att bedöma hälsoutvecklingen över tid samt utvecklingen av jämlikhet i hälsa för olika grupper i samhället.

Avhandlingens titel:
Population health and inequalities in health – measurement of health-related quality of life and changes in QALYs over time in Sweden

Författare:
Kristina Burström, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet,
tel 08 517 779 75 eller mail kristina.burstrom@smd.sll.se

Disputation:
Fredag 28 mars 2003, kl 9.00 i Aulan, Norrbackabyggnaden,
Karolinska sjukhuset, Solna.

Ojämlikheten i hälsa har ökat den senaste 20-årsperioden

 lästid ~ 2 min