Tema

Strukturen på syntetisk antikropp bestämd.

Antikroppar fungerar som del av vårt immunförsvar genom att binda till främmande molekyler i kroppen (antigen). Eftersom en antikropp bara känner igen ett slags antigen har de fått stor användning för olika områden inom bioteknologi, t.ex. diagnostik, biosensorer, terapi och bioseparation.

Vanliga antikroppar har dock nackdelar, t.ex. besvärlig och dyr produktion samt behovet av djurförsök. För att undkomma dessa problem har forskare börjat tillverka syntetiska antikroppar med andra egenskaper, men man har inte vetat hur de binder till sitt mål. Forskare vid Stockholms universitet under ledning av Pär Nordlund, professor i strukturbiokemi, har nu bestämt strukturen på en syntetisk antikropp (affibody) som bundit till sitt målprotein. Strukturen visar att trots att affibodyn bara är en tiondel så stor som en biologisk antikropp har den en lika stor bindningsyta till sitt mål.

Att känna till strukturen och därmed detaljerna i bindningen ger en bra bas för vidareutveckling av syntetiska bindarproteiner. Det finns potential att utveckla nya teknologier baserade på syntetiska antikroppar som biologiska antikroppar inte lämpar sig för. Strukturen löstes med röntgenkristallografi, en metod som tillåter forskarna att bestämma positionen på varje atom i komplexet.

Resultatet publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS, i mars. Samtidigt publiceras även resultat av en forskargrupp vid KTH, som löst samma proteinstruktur med en annan teknik, NMR-spektroskopi. Att båda metoderna använts är en stor fördel då resultaten bekräftar och kompletterar varandra.


Närmare information lämnas av doktorand Martin Högbom vid Institutionen för biokemi och biofysik, tfn 08-5537 8593, 070-413 28 06 eller hogbom@dbb.su.se

Strukturen på syntetisk antikropp bestämd.

 lästid ~ 1 min