CSF – FRAMTIDENS CENTRA FÖR REHABLITERINGSFORSKNING
När arbetslivsminister Hans Karlsson idag besöker Mitthögskolan, Campus Östersund får han ta del av det arbete som bedrivs vid Centrum för socialförsäkringsforskning (CSF) kring insatser för att förbättra rehabiliteringsverksamheten i Sverige. – Vi anser, precis som landshövding Gerhard Larsson i rehabiliteringsutredningen från 2000, att CSF borde bli det nationella centrat för forskning- och utveckling på det arbetslivsinriktade rehabiliteringsområdet, säger Alf Bergroth, professor på Mitthögskolan och föreståndare för CSF.
Arbetslivsminister Hans Karlsson ägnar hela dagen i Östersund åt att få information om det forsknings- och utvecklingsarbete som CSF bedriver.
– Dessutom får han konkreta förslag på åtgärder och insatser för att förbättra rehabiliteringsverksamheten i Sverige, berättar Alf Bergroth.
CSF har sin formella hemvist vid Mitthögskolan, vid Institutionen för vård- och hälsovetenskap, men CSF:s forskning och utveckling bedrivs inom ett nätverk av forskare från Mitthögskolan, Stockholms universitet, Karolinska institutet, Karlstads universitet, Göteborgs universitet och Arbetslivsinstitutet, Östersund.
Begreppsförvirring
Lotta Vahlne Westerhäll, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, pekar på den regelförvirring som råder inom rehabiliteringsområdet. Det har i modern tid duggat tätt mellan lagändringarna.
– Under 1990-talet genomfördes hela 566 regeländringar. Vissa av dessa regler är lagar beslutade av riksdagen, medan andra är en följd av riksförsäkringsverkets normgivnings- och tillsynsmakt. De flesta av de senare är inte bindande, men behandlas av försäkringskassorna som om så vore fallet, konstaterar hon.
Det finns också en begreppsförvirring. Till exempel nämner Lotta Vahlne Westerhäll begreppen sjukdom och arbetsoförmåga som är de mest centrala villkoren för rätt till ersättning vid sjukskrivning.
– Motstridande uttalanden i lagförarbetena kan förklara en del av den oro som utmärker handläggningen på kassanivå, när det gäller tolkningen av dessa villkor, säger hon.
En kompletterande arbetsmarknad
Professor Jan Ekholm vid Karolinska Institutet i Stockholm presenterar under ministerns besök bland annat en tänkbar åtgärd för att få tillbaka människor, som är över 55 år med starkt nedsatt “anställbarhet” , i arbetslivet.
– En kompletterande särskild arbetsmarknad med till exempel ett utökat antal “lönebidragsliknande” former skulle kunna ersätta den mycket höga förekomsten av förtidspensionering i den här åldersgruppen, säger han.
Jan Ekholm tar också upp problemet med att träffa rätt kategori av långtidssjukskrivna med rätt typ av rehabiliteringsinsatser. Han konstaterar att om rehabiliteringsinsatsen ges åt de “tyngsta” fallen tenderar man ofta att misslyckas trots en omfattande insats.
– Ger man däremot omfattande rehabiliteringsinsatser till de lättare fallen lyckas man oftare, men av dessa skulle en stor andel ha klarat sig tillbaka till arbetslivet ändå och i den meningen har man kanske slösat insatsresurser, säger Jan Ekholm och konstaterar att man här måste få igång en diskussion kring etiska överväganden.
Behov av forsknings- och utvecklingscenter
Professor Alf Bergroth menar att det finns ett stort behov av att skapa ett forsknings- och utvecklingscentrum med syfte att aktivt söka efter nya kunskaper i samarbete mellan vetenskap, samhälle och det praktiska arbetet.
– Försäkringskassor och arbetsförmedlingar som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering måste få tillgång till en mer aktiv forsknings- och utvecklingsverksamhet, konstaterar Alf Bergroth.
Ett stort problem i dag är att forskningsresultat i stor utsträckning inte används i det praktiska arbetet. Ett forskningscentra skulle både kunna förmedla resultat som tas fram inom centrat och på annat håll.
– Det måste till en kompetensutveckling av dem som handlägger rehabiliteringsärenden för att öka professionaliteten. Det kan ske med stöd av centrat, säger Alf Bergroth.
Han konstaterar att liknande centra redan finns inom socialtjänsten och landstingens verksamhet och att det är hög tid att detta också blir verklighet när det gäller den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
CSF:s forsknings och utvecklingsarbete har hittills resulterat i tre doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar. Inom CSF har man utvärderat flera samverkansprojekt mellan rehabiliteringsaktörer.
– Resultaten visar klart att en organisation där svåra ärenden handläggs av en särskild rehabiliteringsgrupp ger bättre resultat än traditionell handläggning. Genom att arbeta på detta sätt undviks den annars så vanliga rundgången av klienter mellan olika myndigheter, avslutar Alf Bergroth.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Alf Bergroth, 070-5228388, alf.bergroth@mh.se
