Tema

Låt storstadsborna sortera soporna!

Öka insamlingen av avfall i Stockholm och andra storstadsregioner. I glesbygd som Norrbottens inland bör däremot insamlingen minskas. Politiken för avfallshantering och återvinning i Sverige når inte önskade miljömål till lägsta möjliga kostnad.

Det är en av slutsatserna i en doktorsavhandling av Christer Berglund, Avdelningen för national-ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Avhandlingen består av fyra studier om olika ekonomiska aspekter på avfallshantering och återvinning. Några av studierna visar att flexibiliteten i möjligheten att påverka de vanligast återvinningsgraderna − nyttjandegrad och insamlingsgrad − är begränsad.

Nyttjandegraden mäter andelen returpapper i produktionen av nytt papper. Måttet tar inte hänsyn till den inhemska tillgången på returpapper. Ett land med stor nettoexport av papper − som Sverige − kan ofta inte uppnå en hög nyttjandegrad utan att importera stora mängder returpapper. En internationell harmonisering av andelen returpapper leder därmed till ökad handel av returpapper, vilket i sin tur leder till oönskade följder för miljön.

Insamlingsgraden mäter hur mycket av det konsumerade pappret vi samlar in. Graden bestäms till stor del av faktorer som exempelvis befolkningstäthet och urbaniseringsgrad. Medel att förändra dessa faktorer är kostsamma för samhället. Därför är alternativa återvinningsmål att föredra.

En slutsats är att politiken behöver ändras. Om avfallshanteringen står i fokus för miljöstrategin bör insatserna styras till tätbefolkade områden och kraftigt minskas i t ex Norrbottens inland. För att få bättre miljö- och ekonomiska effekter i samhället bör harmoniserande lagar slopas.

En annan studie visar att moraliska motiv till återvinning också spelar roll, både för hushållens sorterings- och rengöringskostnader och för effektiviteten av införande av ekonomiska styrmedel. Detta leder till att vissa system blir ineffektiva.

Dessa motiv skiljer sig även mellan generationer. Yngre personer svarar påtagligare på ekonomiska signaler än äldre. I framtiden kan ekonomiska incitament komma att fungera effektivare än i dag.

Christer Berglund, född och uppvuxen i Piteå, försvarar sin doktorsavhandling Ekonomisk effektivitet i avfallshantering och återvinning fredagen den 14 februari kl. 13.00 i sal A 117, Alfa-huset. Fakultetsopponent är Dr. Karen Palmer, Resources for the Future, Washington DC.

Kontaktinformation
Upplysningar: Christer Berglund, tel 0920-49 29 77, 070-219 80 67, eller pressansvarig Jan Nyberg, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11 (jan.nyberg@adm.luth.se)

Låt storstadsborna sortera soporna!

 lästid ~ 1 min