Tema

Arbetslösa en resurs för skolan

Möjligheten att engagera deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i den kommunala verksamheten har lett till en högre servicenivå i den kommunala skolan. Det visar Eva Mörk i den första studien i ämnet: IFAU-rapporten ”De arbetsmarknadspolitiska programmens effekt på den kommunala skolan”.

De svenska kommunerna är betydelsefulla arbetsgivare; nästan 20 procent av de sysselsatta i Sverige sysselsätts av den primärkommunala sektorn. Precis som andra arbetsgivare kan kommunerna engagera deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i sin verksamhet. Antalet programdeltagare är högt; under våren 1998 sysselsatte kommunerna över 90 000 personer i olika arbetsbefrämjande åtgärder. Har detta någon effekt på den kommunala servicen, eller ersätter kommunerna helt enkelt ordinarie personal med programdeltagare (s k undanträngning)?

Högre servicenivå i skolan tack vare programdeltagare
Rapporten visar att förekomsten av programdeltagare i den kommunala verksamheten höjer servicenivån i den kommunala skolan. Resultaten tyder på att programdeltagarna bidragit till den kommunala verksamheten och att bidraget inte har omintetgjorts av att kommunerna har ersatt ordinarie arbetskraft med programdeltagare. Vi kan däremot utifrån rapporten inte säga att det inte förekommer någon undanträngning; allt vi kan uttala oss om är att den i varje fall inte är hundraprocentig. För kommuninvånaren är det alltså positivt att kommunen har engagerat programdeltagare i verksamheten. Huruvida det är lämpligt att statliga medel till arbetsmarknadspolitiken används för att subventionera kommunal verksamhet besvarar däremot inte denna rapport.

Bakgrund och metod
Möjligheten för kommunerna att engagera deltagare i arbetsmarknadspolitiska program innebär att kommunerna antingen kan anställa personal till en lägre kostnad (t ex via lönebidrag), eller att de får en extra resurs till verksamheten (t ex via praktikprogram). I rapporten studeras effekten av detta i 280 svenska kommuner under perioden 1994-99, en period av ekonomisk återhämtning efter den kris som drabbade kommunerna i början av 1990-talet. Servicenivån i skolan mäts genom att personaltäthet, utgifter per elev och gymnasiefrekvens vägs samman till ett kombinerat mått. Detta mått är att föredra framför utgiftsnivån, som typiskt används för att mäta den kommunala servicenivån. Höga utgifter behöver nämligen inte ha något samband med en hög servicenivå, utan kan bero på höga kostnader orsakade av antingen en ineffektiv produktion eller ogynnsamma strukturella omständigheter.

Kontaktinformation
Vill du veta mera? Kontakta Eva Mörk på telefon 018-471 70 72 eller via e-post: eva.mork@ifau.uu.se.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Arbetslösa en resurs för skolan

 lästid ~ 2 min