Könsmönster går att förändra
Lärare som aktivt och medvetet arbetar för jämställdhet kan påverka flickor och pojkars könsmönster. Det visar en avhandling av Ulla Forsberg, pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Avhandlingen fokuserar på hur flickor och pojkar i några lägre grundskoleklasser, årskurs 0-6, under skoltid utvecklar sina identiteter i samspel med varandra och med lärare. Studien är genomförd vid två skolor där den ena är helt svensk och den andra etniskt blandad med ungefär 30% invandrarbarn.
Resultaten visar att flickor liksom pojkar inte uppträder i låsta könsroller utan att deras könsbeteende ofta skiftar under dagens lopp. En och samma flicka kan under en rast uppträda som en kokett Barbie men också som en livlig sporttjej eller ställa pojkarna till svars för ojämlikt behandlande. Men det visar sig också att pojkar intar en dominant ställning gentemot flickor. Inom pojkgrupperna uppträder även maktskillnader medan sådana är mindre synliga bland flickorna.
Avhandlingen visar också att invandrareleverna normaliserar sig till de svenska kamraternas sätt att vara, de vill inte avvika utan anammar de vanligaste könsmönstren som kamraterna uppvisar. Det dubbelsidiga kulturmöte i klassrummet, som läroplanen föreskriver, var dock sällsynt och invandrareleverna måste få erfara att integrationen sker från två håll för att de inte skall försvinna i mängden i helklassammanhang.
Lärarna är betydelsefulla som könsförebilder men också som förmedlare av läroplanens etiska värden, bland annat jämställdhet. Detta återspeglas i elevers sätt att ge uttryck för sin identitet och i deras samspelsmönster, framför allt under lektionstid. Elevernas grad av deltagande i skolarbetet är beroende av lärarnas stöd och pojkar får överlag mer uppmärksamhet än flickor. Flickorna söker sig i första hand till varandra men enskilda flickor i varje klass tar för sig och hävdar sig bland pojkarna. Det är speciellt märkbart i mindre grupper.
Såväl flickor som pojkar och lärare uppvisar mångsidiga identiteter liksom att de ibland överskrider könsgränser de vanligtvis beaktar. Det framträder framför allt bland de yngsta eleverna samt bland flickor i alla åldrar som prövar att utvidga de kvinnliga domänerna. Denna flexibilitet liksom det faktum, att de flesta elever bär på föreställningar om att människor i grunden är lika, framstår som gynnsamma förutsättningar för att i skolan arbeta för förändring av ojämlika maktordningar och traditionella könsmönster.
Torsdagen den 19 december försvarar Ulla Forsberg, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln: Är det någon “könsordning” i skolan? Analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0 – 6.
Disputationen äger rum kl.10.00 i Humanisthuset, hörsal G.
Fakultetsopponent är Professor Gunilla Halldén, Tema Barn, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Ulla Forsberg nås på:
Tel: 090 – 786 68 22
090-71 57 20
E-post: ulla.forsberg@pedag.umu.se
