Ny svensk metod avslöjar kemikaliers giftighet hos kräftdjur
I dagarna presenteras en ny svensk metod i doktorsavhandlingen av Magnus Breitholtz vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet. Metoden visar på giftiga effekter av enskilda kemikalier, men den används också för att kontrollera utsläpp från fabriker och avfallsanläggningar. Strävan är att ha samma regler i hela världen, varför metoden är un-der utredning för att bli internationell standard. I framtiden kan man utveckla metoden ytterligare för att upptäcka skador och förändringar som kemikalier troligen kan orsaka på arvsmassan.
Studien är gjord på en liten hoppkräfta, Nitocra spinipes, som är en ekologiskt viktig art i många vattenekosystem i Östersjön. I havet äts alger upp av hoppkräftor, som i sin tur äts av små fiskar, som äts av större fiskar och som vi människor fiskar upp och äter. Tar vi bort en byggsten kan hela ekosystemet kollapsa. Hoppkräftor och andra mikroskopiska organismers välbefinnande kan i förlängningen alltså ha betydelse för vad vi ställer fram på middagsbordet till jul!
– I dagens samhälle borde det vara en självklarhet att vi vet vilka risker olika kemikalier vi använder har för människor och djur i miljön, säger Magnus Breitholtz. Av de 40 000 kemikalier som används inom EU har inte ens ett hundratal blivit tillförlitligt riskbedömda.
Standardiserade testmetoder där man mäter gifteffekter på alger, kräftdjur och fisk har använts för att bedöma kemikaliers giftighet under senare delen av 1900-talet. De mest känsliga eller ekologiskt relevanta livsprocesserna har dock inte studerats tillräckligt utförligt tidigare. I sitt arbete med att utveckla testmetoden med Nitocra spinipes har där-för Magnus Breitholtz valt att studera giftiga effekter under Nitocra spi-nipes hela livscykel, från att djuren är nyfödda tills att en ny generation djur föds. Det som för människor tar 25-30 år tar inte ens tre veckor för denna hoppkräfta, vilket betyder att det är relativt billigt att använda testmetoden i riskbedömning av kemikalier.
Magnus Breitholtz och hans kollegor vid Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM), där arbetet är utfört, har med den utvecklade metoden studerat olika grupper av kemikalier som kan vara skadliga. Bland annat har Nitocra spinipes tidiga utveckling visat sig vara mycket känslig för vissa bromerade flamskyddsmedel, som ofta beskrivs som vår tids PCB/DDT-problem.
– Vi har visat att vissa bromerade flamskyddsmedel har egenskaper som gör dem giftiga för hoppkräftor, säger Magnus Breitholtz. En lika viktig och kanske ännu svårare del i riskbedömningen av kemikalier är ett ta reda på om det är rimligt att organismer i naturen utsätts för de halter som har testats i laboratoriemiljö.
Doktorsavhandlingens titel: Ecotoxicological assessment of chemicals by subchronic and chronic tests with copepods.
Disputationen äger rum fredag 6 december kl. 13.00 G-salen, Arrheniuslab., Svante Arrhenius väg 16E, Frescati. Opponent är Dr. Tom Hut-chinson, Brixham Environmental Laboratory, ZENECA Limited, Freshwa-ter Quarry, Brixham, Devon, England.
Magnus Breitholtz kan nås på telefon 08-674 72 41 (Institutet för til lämpad miljöforskning (ITM), Stockholms universitet, 106 91, Stock-holm), e-post Magnus.Breitholtz@itm.su.se
