Stadens gröna lungor naggas- bättre planeringsunderlag med hjälp av flygbilder och grodors liv
Trots den förhållandevis låga utbyggnadstakten i Stockholm under 90-talet pågår negativa förändringar i storstadsnaturens biologiska mångfald.
Det visar en avhandling av Katarina Löfvenhaft vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Insikten att grönområden som ej fragmenteras behövs i och omkring tätorter för att säkerställa bevarandet av biologisk mångfald ställer ökade krav på stadsplaneringen.
Ett stort ansvar för att förverkliga de politiska ambitionerna vilar på landets kommuner. Intakta gröna lungor med plats att “andas” är inte bara viktiga för arternas bevarande utan också för att kunna tillgodose invånarnas behov av naturupplevelser och rekreation, något som har betydelse även för välbefinnandet och hälsan.
Naturfragment som naggats och isolerats i stadsbygden är inte längre en fungerande del av tidigare skogs- och jordbrukslandskap vilket får som följd att floran och faunan kan påverkas drastiskt i den nya omgivningen. Med hjälp av olika metoder – tolkning av flygbilder från tidigare decennier, biotopkartor och fältstudier av känsliga arters förekomst, t.ex. grodornas liv i stadsmiljö – har Katarina Löfvenhaft studerat utbredningen av biotoper i Stockholm i syfte att få fram bättre kunskaps- och beslutsunderlag för fysisk planering. Biotoper – t.ex. våtmarker och ekbackar – utgör byggstenar i dagens ekosystem som beroende av sitt läge, omgivningens beskaffenhet och tidigare markanvändning, har olika värden och förmåga att stå emot förändringar.
Genom att förlänga de tids- och rumsperspektiv som vanligen används inom dagens fysiska planering och ta fram översiktliga fakta som avslöjar vad som hänt i storstadsnaturen sedan 1950-talet, visar avhandlingen hur ekosystemen i Stockholm förändrats och att förändringen ännu pågår även inom stora biotoprika grönområden som t.ex. Södra Djurgården och Västra Älvsjöskogen. Detta som en fördröjd effekt av tidigare biotopförluster inom och omkring grönområdena.
Om en rik biologisk mångfald i städer som Stockholm ska kunna bibehållas behöver grönområdenas buffringsförmåga stärkas, något viktigt att beakta i den framtida fysiska planeringen.
Doktorsavhandlingens titel: Spatial and temporal perspectives on biodiversity for physical planning. Examples from urban Stockholm, Sweden.
Disputationen äger rum onsdag 11 december kl. 13.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus. Opponent är professor Jan Bengtsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
Katarina Löfvenhaft kan nås på telefon 08-16 48 73 (Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post: nina@natgeo.su.se
