Enskilt arbete kan försämra elevers lärande
Försöken att individualisera undervisningen i skolan leder ofta till tysta klassrum där eleverna har svårt att utveckla nya kunskaper. Det menar Nils-Erik Nilsson, nybliven doktor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. I sin avhandling riktar han stark kritik mot den ökade individualiseringen av skolan när den tar sig formen av enskilt arbete.
– Skolan har gått från en ytterlighet till en annan, från katederundervisning till en undervisning där var och en går sin egen väg. Ett sådant arbetssätt genererar inte ny kunskap. Undervisningen måste i högre grad bedrivas i kollektiva former för att kunskap och förståelse ska kunna utvecklas, menar Nils-Erik Nilsson, universitetsadjunkt i svenska och nybliven doktor vid Karlstads universitet.
Hans avhandling “Skriv med egna ord. En studie av läroprocesser när elever i grundskolans senare år skriver forskningsrapporter” bygger på en undersökning av lärare och elever i årskurserna 7-9 och de forskningstexter som eleverna har producerat. Syftet har varit att utveckla kunskapen kring elevers skrivande under de speciella förutsättningar som elevforskning utgör.
– Det går en skarp gräns mellan reproducerade texter och egenproducerade texter. När man tittar på elevernas texter får man lätt uppfattningen att de i de flesta fall skriver av sina källor. Jag menar att detta inte riktigt är fallet. När eleverna reproducerar texter kan de gå tillväga på olika sätt. En del kopierar texterna rakt av, andra skriver av delar av texterna ordagrant men gör ett eget urval. En del elever väljer att omskapa källtexten genom att ändra på ord och fraser. Det finns även de som använder sig av referat. Endast ett fåtal elever förmår följa lärarnas uppmaning att skriva med egna ord, säger Nils-Erik Nilsson.
Ett problem är att lärare och elever uppfattar uppgiften på olika sätt. För lärarna är målet med elevforskningen att eleverna ska undersöka något som de är nyfikna på och sedan kommunicera vad de har kommit fram till. För eleverna är målet att visa vad de har gjort och få godkänt. De ser skrivandet som ett led i att öva sig att skriva snarare än som ett verktyg för kommunikation. Endast ett fåtal elever drar egna slutsatser och skapar på detta sätt ny kunskap i sina forskningsrapporter. Nils-Erik Nilsson menar därför att elevforskning, när den är utformad så att de enskilda eleverna har sina egna forskningsprojekt, bör ifrågasättas.
– Försöken att individualisera skolundervisningen leder oftast till klassrum där eleverna bara kommunicerar med läraren och inte med varandra. Det är dock i dialogen som förståelse och kunskap skapas. Vi behöver klassrum där problem och frågeställningar formuleras gemensamt. Om skolan ska lyckas generera ny kunskap hos eleverna måste vi ta till ett kollektivt arbetssätt.
Nils-Erik Nilsson har tidigare arbetat som högstadielärare i bland annat svenska. Idag undervisar han i svenska språket på lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Till detta kan han nu lägga titeln filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning, den tredje i Sverige någonsin. Hans avhandling går att beställa från Institutionen för kultur och kommunikation vid Karlstads universitet. Kontakta Maria Möller på telefon 054-700 12 81 eller e-post Maria.Moller@kau.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils-Erik Nilsson, tfn 054-700 14 41 alt. 070-600 37 11, e-post Nils-Erik.Nilsson@kau.se
