Tema

Att hitta personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom

Nivåerna av blodproppsbildande och blodproppsupplösande faktorer (hemostasfaktorer) har betydelse för risken att insjukna i kardiovaskulär sjukdom i allmänhet och hjärnblödning i synnerhet. Det visar Lars Johansson i en avhandling som läggs fram vid Umeå universitet den 6 december.

Via hälsoundersökningarna inom Västerbottens- och MONICA-projekten samlades blodprover in mellan 1985 och 2000. Av de undersökta personerna registrerades alla som insjuknat i stroke eller hjärtinfarkt efter provtagningstillfället. Prover från dessa personer jämfördes därefter med ett antal individer som inte insjuknade. Fördelen med denna typ av studie är att blodproverna har insamlats före sjukdomshändelsen, oftast flera år, och att nivåerna av de faktorer som skall undersökas därför kan värderas som varningssignaler, markörer, för senare hjärt-kärlsjukdom.

En delstudie visar att de som hade avvikande nivåer av den blodproppsupplösande faktorn tPA/PAI-1 komplex hade ökad risk för framtida hjärninfarkt och hjärnblödning. I en annan delstudie observerades att de med låga nivåer av koagulationsfaktorn von Willebrand-faktor hade en nästan fem gånger ökad risk för hjärnblödning. Denna risk verkade dessutom öka ytterligare för individer med högt blodtryck. Även låga nivåer av faktorn trombomodulin innebar ökad risk för hjärnblödning. Två delstudier visade att de som bar på en genetisk variant som utsöndrade låga nivåer av den blodproppsupplösande faktorn tPA hade ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Däremot hade denna genetiska markör ingen betydelse för risken att insjukna i stroke.

Sammanfattningsvis stöder resultaten hypotesen att hemostasfaktorer har betydelse för risken att insjukna i kardiovaskulär sjukdom i allmänhet och hjärnblödning i synnerhet. Behandling och åtgärder mot kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom – t.ex. högt blodtryck, höga blodfettsnivåer, diabetes och rökning – är grunden i den förebyggande sjukvården mot hjärtinfarkt och stroke. Markörer (biokemiska eller genetiska) som kan identifiera högriskindivider skulle bli särskilt värdefulla eftersom dessa personer kunde erbjudas en intensifierad förebyggande behandling. Ytterligare studier krävs dock innan sådana markörer kan tas i bruk i den kliniska vardagen.

Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln ”Hemostatic factors in cardiovascular disease, with special reference to stroke”. Svensk titel: ”Hemostasfaktorer vid kardiovaskulär sjukdom, med särskild anknytning till stroke”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Göran Berglund, Institutionen för medicin, Malmö universitetssjukhus.

Kontaktinformation
Lars Johansson, är överläkare vid Medicin-geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett och kan nås via lasarettets växel, tel. 0910-771000, e-post: lars.johansson.ss@vll.se

Att hitta personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom

 lästid ~ 2 min