Från stora stygga vargen till människans bästa vän
Nya genetiska rön visar att de första vargarna tämjdes till tamhundar i Östasien. Enligt samma rön är det troligaste att detta skedde för ungefär 15 000 år sedan men här är resultaten inte lika entydiga- Vissa oklarheter i hur resultat ska tolkas ger utrymme för att det kan ha varit så länge sedan som 40 0000 år sedan, säger Peter Savolainen på KTH, vars forskningsresultat nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
Forskningen, som baseras på kartläggning av arvsanlagen hos nutida hundraser och vargstammar, visar på slående genetiska likheter mellan vitt skilda hundraser. Dessutom finns en stor överensstämmelse med arvsmassan hos vissa vargstammar. Sammantaget pekar detta mot att tamhunden har sitt ursprung i Östasien. Tidigare har man antagit att vargen tämjts till hund i Mellanöstern eftersom ursprunget för många andra tamdjur finns där.
– Våra resultat visar att det var i Östasien, säger Peter Savolainen. Ett antagande vi gör är att det skedde för ungefär 15 000 år sedan, det stämmer också bra med uppskattningar man gjort av åldern på arkeologiska fynd.
Peter Savolainen och hans kollegor räknar med att minst fem varghonor finns med i ursprunget för flertalet nu existerande hundraser. Det antagandet baseras på likheterna i arvsmassa mellan olika hundraser över stora delar av världen. En möjlighet är att några honor korsats in i tamhundraser efter det att hundarna spritt sig från sitt ursprung i Östasien.
Underlaget för forskningen är DNA från 654 tamhundar från Europa, Afrika, Asien och Nordamerika och 38 vargar från Europa och Asien. Arbetet innebär att man jämför en DNA-bit från en hund med motsvarande DNA-bit från andra hundar samt vargar och tittar på likheter och olikheter. Antalet skillnader säger inte bara något om släktskapet utan ger också information om hur lång tid det gått sedan en viss ras skildes från huvudstammen.
Det är dock bara på mödernet man har kartlagt sambanden mellan varg och tamhund. Skälet till det är att man använder sig av mitokondrie-DNA, arvsmassa i en liten cellstruktur utanför cellkärnan. Sådant DNA är mer lämpat än kärn-DNA för studier av det här slaget, men ärvs bara på mödernet.
Bakgrunden till det något udda forskningsområdet på en teknisk högskola är att Peter Savolainen och kollegan Joakim Lundeberg hittade intressanta likheter mellan vitt skilda hundraser i ett arbete de gjorde åt statens kriminaltekniska laboratorium för ett antal år sedan. Det ledde till kontakt med en grupp amerikanska vargforskare och vidareutvecklingen av det arbetet har lett fram till dagens rön.
Kontaktinformation
Peter Savolainen, institutionen för biokemi, KTH
08-55378335, e-post: savo@biochem.kth.se
