Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 november 2002

Modell kan i framtiden minska stråldosen till personal på kärnkraftverk

I kärnkraftsreaktorer har man problem med att radioaktiva ämnen fastnar på oxidytor inne i reaktorn. Detta bidrar till den totala stråldosen som personer som arbetar med service och reparationer i anläggningarna utsätts för. Magnus Gunnarsson vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling tolkat och använt mätdata tagna direkt från kokvattenreaktorer för att beskriva uppbyggnaden av radioaktivitet på oxidytor inne i reaktorer. Resultaten visar att man med en relativt enkel modell baserad på grundläggande fysik och kemi kan förstå en del av de effekter man observerar i reaktorn. En sådan modell kan i framtiden vara till stor hjälp när man provar sig fram till ett sätt att driva reaktorerna så att stråldosen till personalen minskar.


Magnus Gunnarsson presenterar resultat från både experimentella och teoretiska studier av järnoxidpartiklars egenskaper i vattenlösningar. För att få bättre förståelse för vad som händer på ytan har en ny teori också utvecklats. Fördelen jämfört med tidigare teorier är att den på ett tydligare sätt beskriver vad som händer på molekylär nivå när kemiska ämnen från vattnet adsorberar på partikelytan.


Järn förekommer naturligt i stora mängder och det är dessutom ett av de viktigaste grundämnena för människans materiella utveckling. I naturen finner man dock inte järnet som ren metall utan i ett oxiderat tillstånd i olika kemiska föreningar. Till exempel är olika sorters järnoxider mycket vanliga. När metalliskt järn och stål rostar bildas korrosionsprodukter som består av en rad olika oxider innehållande järn och andra metaller. En utmärkande egenskap för metalloxider i vattenlösningar är deras stora förmåga att adsorbera kemiska ämnen från vattnet. Till exempel sätter sig stora mängder tungmetaller och andra föroreningar från industriella utsläpp fast på järnoxidpartiklar i våra vattendrag. Hur mycket som adsorberas beror bland annat på vattenkemin. Viktiga parametrar i detta sammanhang är pH-värdet och salthalten i vattnet.



Magnus Gunnarsson, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi, med inriktning mot oorganisk kemi med avhandlingen “Surface Complexation at the Iron Oxide/Water Interface. Experimental Investigations and Theoretical Developments” fredagen den 15 november 2002.


Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2002/magnus_gunnarsson.shtml


Magnus Gunnarsson
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 031-772 82 10
E-post: magu@inoc.gu.se

Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera