Tema

Principiella motsättningar försvårar integrationspolitiken

Integrationspolitiken står inför en rad principiella motsättningar. Hur man hanterar dem är avgörande för om Sverige ska kunna utforma en framgångsrik politik för integration. Det är en slutsats av Karin Borevis avhandling ”Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället”. En större tydlighet i dessa frågor kan också bidra till att motverka främlingsfientliga opinioner.

Integrationspolitiken står inför tre utmaningar. För det första måste man hantera en spänning mellan individuella och kollektiva intressen och mål. För det andra står man inför en motsättning mellan två olika sätt att förstå den nationella identiteten: antingen som en etnisk gemenskap, etnos, eller som en politisk gemenskap, demos. För det tredje innebär integrationspolitik en möjlig motsättning mellan en generell politik, som i princip berör hela befolkningen, och en riktad politik, som enbart avser målgrupper definierade utifrån invandrarskap eller etnisk tillhörighet.

Karin Borevi visar i sin avhandling hur Sverige har försökt att hantera dessa principiella motsättningar under de senaste trettio åren. Analysen visar att motsättningen mellan allmänna och riktade åtgärder under senare år har blivit tydligare än någonsin. Invandrares sämre situation t.ex. på arbetsmarknaden gör det å ena sidan nödvändigt för stat och kommun att rikta sig till dem med särskilda åtgärder. Samtidigt finns en insikt att åtgärder som enbart riktas till invandrare kan leda till negativa effekter för integration – stigmatisering och en uppdelning i ”vi och dom”. Analysen visar att politikerna bl.a. försökt hantera dilemmat genom en retorisk strategi, genom att tala om åtgärder som riktas till invandrare i mer generella termer.

Ett annat resultat är att uppfattningen om statens agerande gentemot etniska minoriteter har rört sig från en ”mångkulturell politik” till en politik som innebär ”civil assimilering”. På 1970-talet sökte staten aktivt främja etniska minoriteters möjligheter till kulturbevarande. I dag betonas mer att invandrare ska bli en del av den svenska medborgargemenskapen, bl.a. genom att lära sig det svenska språket. Statens aktiva roll för att främja invandrares möjligheter till kulturbevarande har därmed tonats ned.

Avhandlingens resultat har betydelse för kommande diskussion och beslutsfattande om integrationspolitiken. Integrationspolitiken skulle vinna på om politiker och samhällsdebattörer hade större insikt om de underliggande motsättningar som studien påvisar. En större tydlighet i dessa frågor kan även bidra till att motverka främlingsfientliga opinioner.

Karin Borevi disputerar på avhandlingen ”Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället” fredagen den 25 oktober.

Kontaktinformation
Karin Borevi kan nås på telefon 018-471 76 30 eller via e-post Karin.Borevi@statsvet.uu.se

Principiella motsättningar försvårar integrationspolitiken

 lästid ~ 2 min