Miljöbedömning av produkter:En fråga om både fakta och värderingar
Miljöbedömningar av produkter leder ofta till att man ser att en produkt är bättre än en annan i vissa avseenden, men sämre i andra. Man kan således inte entydigt avgöra vilken produkt som är att föredra i miljöhänseende. Detta förutsätter ställningstaganden som till sin karaktär är moraliska eller politiska: hur allvarliga är negativa effekter på människors hälsa jämfört med minskat livsutrymme för andra arter? I sin forskning har Magnus Bengtsson på Institutionen för miljösystemanalys på Chalmers undersökt hur sådana värdefrågor hanteras i tillämpade livscykelanalyser.
Under senare tid har miljöpåverkan hos produkter fått allt mer uppmärksamhet. Förr var det främst utsläpp från enskilda produktionsanläggningar som betonades, men i dagsläget vill man ofta se den miljöpåverkan som hänger samman med tillverkning och användning av produkter i ett helhetssammanhang. Sedan slutet av 80-talet har bedömningsmetoder utvecklats för att kunna ta sådana helhetsgrepp på miljöpåverkan hos produkter “från vaggan till graven” Sådana livscykelanalyser kan användas för att jämföra miljöpåverkan hos liknande produkter eller för att undersöka hur en viss förändring av en produkt påverkar dess miljöprestanda. Inte sällan leder dessa studier till att man ser att en produkt är bättre än en annan i vissa avseenden, men sämre i andra, det vill säga man kan inte entydigt avgöra vilken produkt som är att föredra i miljöhänseende generellt sett. Detsamma gäller för analyser av produktförändringar.
För att livscykelanalyser skall leda till användbara resultat krävs därför ofta att man prioriterar några former av miljöpåverkan framför andra. Sådana prioriteringar måste bygga på naturveteskaplig kunskap om miljöeffekter av olika utsläpp och aktiviteter, men de kan inte göras enbart på vetenskaplig grund. De förutsätter ställningstaganden som till sin karaktär är moraliska eller politiska: hur allvarliga är negativa effekter på människors hälsa jämfört med minskat livsutrymme för andra arter?
Magnus Bengtsson har undersökt hur sådana här värdefrågor hanteras i tillämpade livscykelanalyser.
– Det finns en tendens att undvika tydliga ställningstaganden i dessa frågor, säger Magnus. I många fall verkar man vilja skjuta över sådana här centrala men kanske obekväma och svåra frågor till någon annan aktör. Inte sällan finns det förväntningar att forskare skall leverera expertsvar på dessa värdefrågor. För att skapa öppenhet och trovärdighet i miljöarbetet är det tvärtom viktigt att tillverkande företag och andra organisationer är tydliga i sina prioriteringar.
Forskningen presenteras i en doktorsavhandling med titeln “Facts and Interpretations in Environmental Assessments of Products”, som försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 oktober kl 10.00 i sal VM, Sven Hultins gata 6, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Magnus Bengtsson, Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 2174, e-post: magnus.bengtsson@esa.chalmers.se
