SMARTIC – nyttiga trängselavgifter
SMARTIC är ett projekt som drivs av Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. Samarbete har hittills etablerats kring projektet med Högskolan Dalarna och Vodafone AB; ytterligare samarbetspartners kommer att sökas.
SMARTIC uttyds Stockholm-Mälardalen Traffic Information Concept. Tanken i projektet är att ny teknik skapar ökade förutsättningar för att lösa trafikproblem på frivillighetens grund. Projektet tar sin utgångspunkt i de tekniska möjligheter som skapas genom mobil kommunikation till fordon, bilister och andra trafikanter, dvs. det som kallas för “Intelligenta Transportsystem, ITS”. Denna teknik skapar trafiktjänster som är och kommer att vara individuellt efterfrågade. Den gör det också möjligt att individanpassa trafikstyrning.
Tidigare tänkande kring hur trängsel-, miljö- och säkerhetsproblem i storstadstrafik kan påverkas genom information och ekonomiska incitament har utgått från system som vänder sig till alla trafikanter, som t ex informationsskyltar vid vägkanten, och där rättigheter och skyldigheter är obligatoriska och kollektiva, som t ex vägtullar och bensinskatter. Trafiken påverkas emellertid av många individuella beslut som grundas på ett stort antal faktorer. Trafikstyrning syftar sällan till att påverka alla fordon på samma sätt, t ex genom att stoppa trafiken, utan till att utjämna trafikflöden över tiden och i olika delar av ett nätverk. Ibland är det till och med ett problem om alltför många trafikanter reagerar på samma sätt; en åtgärd som syftar till att minska ett flaskhalsproblem på ett ställe kan då skapa en flaskhals på ett annat. Möjligheten till individuell kommunikation till och från det enskilda fordonet skapar nu helt nya förutsättningar för trafikstyrning. Det påverkar också förhållandet mellan människa och maskin när det gäller att hantera trafikinformation. Föraren kan “förinställa” sina individuella preferenser och låta en dator sköta detaljerna under färden. Problemet med att bilförarna inte kan ta mot mer trafikinformation reduceras eftersom det är en dator som är mottagare, som kan sortera ut den information som är relevant och kommunicera denna till föraren på ett sätt som minskar risken för att föraren distraheras.
Trängsel-, miljö- och säkerhetsproblem i storstadstrafik kan åtgärdas på tre olika sätt.
Ett är utbyggnader av vägar och kollektivtrafik. Ett annat är åtgärder för att minska trafikefterfrågan (ransonering), t ex avgifter och hastighetssänkning. Ett tredje är trafikstyrning. I praktiken behöver dessa tre medel kombineras. Kapacitetshöjande åtgärder riskerar att bara bli tillfälliga lösningar i frånvaro av ransonering. Ransonerande åtgärder är ofta alltför trubbiga medel för en verksam trafikstyrning.
Den stora utmaning SMARTIC-projektet har uppställt är att finna villkor för att bilister i Stockholm och Mälardalen frivilligt skall använda ett tekniskt system som med hjälp av trafikinformation och betalningsfunktioner bidrar till att lösa övergripande trängsel-, miljö och säkerhetsproblem. Även om SMARTIC baseras på ny teknik är det i mindre utsträckning ett tekniskt utvecklingsprojekt. Den teknik som kommer att utnyttjas finns i huvudsak redan, även om ett visst anpassningsarbete är nödvändigt, och kommer att upphandlas. De informationsdatabaser och betalningssystem som behövs finns delvis, eller är redan under utveckling. Tonvikten i projektet ligger istället på förutsättningarna för att tekniken ska komma till användning och verkligen göra nytta. Projektet baseras på modern nationalekonomisk forskning, men det utvecklingsarbete som krävs ligger till stor del inom informatik, beteendevetenskap och trafiksimulering. De idéer som skall tillämpas presenteras översiktligt i en PM, som är tillgänglig på VTI:s webbplats (se länk).
http://www.vti.se/info/nyhet/detalj.asp?RecID=2354&Lang=S
Forskningsuppgifter i SMARTIC
SMARTIC-projektet kombinerar nya tekniska lösningar med tanken att dessa gör det möjligt att introducera lösningar på övergripande trafikproblem i Stockholm som baseras på frivilligt deltagande. Acceptans- och fördelningsaspekter är centrala i projektet. Ett flertal lösningar är möjliga, men hur dessa bör utformas och kombineras kräver omsorgsfulla studier och försök. Det är nödvändigt att studera skattefrågor, prissättningen på kollektivtrafik, att simulera effekter på flödena i Stockholm trafiknät, prova ut olika former för interaktionen människa-maskin i körsimulator, intervjua trafikanter och göra praktiska försök i Stockholms trafikmiljö.
Kontaktinformation
Forskningschef Jan-Eric Nilsson, VTI, 0243-73679, jan-eric.nilsson@vti.se
Professor Lars Hultkrantz, VTI, 0243-73678, lars.hultkrantz@vti.se
