EU-projekt om mördarbakterier Leds av forskare i Lund
Allvarliga streptokockinfektioner är temat för ett stort EU-projekt som ska samordnas och ledas av forskare från Lunds universitet. Docent Claes Schalén och forskaren Aftab Jasir, båda på inst för MMDI, avdelningen för bakteriologi, är koordinator respektive projektledare. Grupp A streptokocker (GAS) kallas också mördarbakterier eftersom allvarliga infektioner med GAS kan utvecklas dramatiskt snabbt
– Sedan slutet på 1980-talet har vi sett att allvarliga infektioner med GAS har ökat i hela Europa. I Sverige har vi nu 300-500 fall om året. Man vet inte säkert vad ökningen beror på. En möjlig förklaring är att det tidigare fanns en viss immunitet i befolkningen mot dessa bakterier, säger Claes Schalen.
Infektioner med GAS yttrar sig oftast som halsfluss eller svinkoppor (impetigo). Innan det fanns antibiotika var scharlakansfeber och reumatisk feber fruktade följdsjukdomar. Men dessa komplikationer syns numera sällan i västvärlden eftersom GAS är känsliga för penicillin och infektioner med dessa bakterier därför kan behandlas.
GAS kan också ta sig in i kroppen på andra vägar, t ex via ett sår,
Sprids bakterien i blodet kan förloppet bli snabbt. Likaså om den får fäste i muskelvävnad där den gör skäl för namnet köttätande bakterie. Många individer kan vara bärare av GAS utan att själva vara sjuka – andra kan få en livshotande infektion från ett litet sår.
Lund är internationellt känt för sin forskning om GAS och med nya metoder att karakterisera bakterierna och analysera deras verkningsmekanismer tog Claes Schalén och Aftab Jasir initiativ till en EU-studie.
– Det är ett treårigt projekt och vi har totalt fått 11 miljoner kronor ur femte ramprogrammet. I studien deltar elva laboratorier från olika länder i Europa. Bland dem finns både universitetsinstitutioner , statliga smittskyddsinstitut och även något privat laboratorium, berättar Aftab Jasir.
– I EU-studien ska man se både på utbredningen av allvarliga GAS-infektioner, smittspridning och hur infektionen uppkommer. Vi har utvecklat nya typningsmetoder som baseras på DNA-analys och vårt mål är att harmonisera reglerna för typning så att vi får pålitliga data. Förhoppningsvis kan resultaten även ge kunskap som kan användas för utvecklingen av vaccin mot GAS. Det är många grupper i världen som arbetar med vaccinprojekt.
Förberedelserna är i full gång och vid årsskiftet ska alla deltagarna i projektet börja “samla in” GAS. Då är det också säsong för allvarliga infektioner.
Claes Schalén och Aftab Jasir träffas på tel 046/17 32 84 -86
e-post Claes.Schalen@mmb.lu.se Aftab.Jasir@mmb.lu.se
Båda är verksamma vid Institutionen för medicinskmikrobiologi, dermatologi och infektion – MMDI
Kontaktinformation
Solveig Ståhl
Informationsenheten
Lunds universitet
046/222 70 16 mobil 070 305 70 16
e-post Solveig.Stahl@info.lu.se
