Värdering av modulbaserade och sekvensstyrda materialflöden
I takt med att allt fler företag använder moduler för att hantera ett stort antal produktvarianter och reducerar lagerhållningskostnader, uppstår nya typer av materialflöden. I ett projekt på Chalmers, utfört i samarbete med Volvo Car Corporation, Toyota Motor Manufacturing i England och Saab Automobile AB har Peter Fredriksson på Institutionen för Arbetsorganisation utvecklat ett ramverk för analys av modulbaserade sekvensstyrda material flöden.
För att öka sin konkurrenskraft erbjuder allt fler företag sina kunder ett stort antal produktvarianter. Detta medför dock att antalet komponenter och komponentvarianter också ökar, vilket innebär en stor risk för högre lagerhållningskostnader, lägre effektivitet och en större komplexitet i produktionen. Ett sätt att komma runt detta är att använda så kallade sekvensstyrda modulflöden, vilka används i ökande omfattning i många industrier.
Ett sekvensstyrt modulflöde innebär att komponenter först sätts ihop till olika typer av moduler som sedan levereras till en monteringslinje för slutmontering till färdig produkt. Varje modultyp monteras dessutom variant för variant – exempelvis om blåa, röda och gula produkter skall levereras till kunder i den ordningen, så monteras också modultyperna i ordningen blåa, röda och gula. Monteringen av respektive variant av de olika modultyperna utförs alltså i samma sekvens som monteringen av produktvarianterna (dvs blå, röd, gul). Monteringen av moduler i sekvens blir ett viktigt konkurrensmedel för företag, som därmed måste värdera och hantera dessa sekvensstyrda modulflöden på ett korrekt sätt.
Baserat på ett mångårigt och nära samarbete med Volvo Car Corpration, Toyota Motor Manufacturing i England och Saab Automobile AB, utvecklar Peter Fredriksson i sin doktorsavhandling ett ramverk för att analysera dessa sekvensstyrda modulflöden på ett strukturerat och heltäckande sätt.
– Speciellt tre aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid värdering av sekvensstyrda modulflödens prestanda, säger Peter. För det första måste företag använda olika värderingskriterier eller godhetstal. För det andra måste man titta på de starkast påverkande faktorerna. Sist, men inte minst, är det viktigt att använda en varierande analysenhet eftersom olika och kompletterande aspekter av prestanda då kan upptäckas. Om dessa tre riktlinjer följs kan en rättvisande bild av ett sekvensstyrt modulflödes prestanda erhållas.
Avhandlingen med titeln “A framework for analyzing the operative performance of sequential module flows” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 26 september kl 13.15 i Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Peter Fredriksson, Arbetsorganisation, Chalmers tekniska högskola, tel:031-772 1224, e-post: petfred@mot.chalmers.se
