Artikel från Göteborgs universitet
2 september 2002

Romanen – kvinnans väg till offentligheten

Hur kommer det sig att det är kvinnor som för pennan när romanen på 1830-talet erövrar en ny svensk medelklasspublik – trots genrens tvivelaktiga rykte och trots att offentlighet och marknad är männens domäner?

Frågan bildar utgångspunkten för Åsa Arpings doktorsavhandlingi litteraturvetenskap. Och hon finner svaret i samtidens kulturella och könspolitiska klimat. Här utgör den lågaktade romanen kvinnors enda möjlighet att framträda i den litterära debatten. Men deras deltagande är samtidigt starkt villkorat.

Författarinnorna ställs inför problemet att både berättiga romanen som sådan och sin egen roll som offentliga personer med kommersiella intressen. Trots att de publicerar sig anonymt visar Åsa Arping hur de ständigt bedöms först och främst som kvinnor och hur de på olika sätt förväntas skriva ‘kvinnligt’. Svårigheterna att uppnå auktoritet och legitimitet stiger med författarinnans ambitioner att närma sig ‘verkligheten’ och ett mer realistiskt uttryckssätt.

Avhandlingsförfattaren lyfter fram problematiken genom att bland annat analysera hur tre av decenniets viktigaste romandebuter lanseras och tas emot av kritiken: Fredrika Bremers Famillen H*** (1830-31), Sophie von Knorrings Cousinerna (1834) och Emilie Flygares Waldemar Klein (1838). Med hjälp av feministisk narratologi frilägger Arping de berättartekniska och auktoritetsskapande grepp författarinnorna använder för att möta kritikerkrav och normsystem. Och genom att studera återkommande karaktärer i samtidsromanen som själva läser och skriver romaner visar hon fram frågan om kvinnors rätt att delta i kulturdebatten som en av tidens stora knäckfrågor.

Arpings analyser avslöjar taktiska manövrer i texterna som ytterst handlar om att överskrida den klyfta mellan privat och offentligt som brännmärker ett kvinnligt skrivande med kommersiella bevekelsegrunder. Romanförfattarinnorna försöker göra sina texter godtagbara genom att inta en defensiv hållning som visar sig rymma betydande ambitioner – en anspråksfull blygsamhet. Kraven på auktoritet innebär således inte enbart begränsningar. De öppnar för ett spel med och mot konventioner och kvinnoideal som innebär nya uttrycksmöjligheter. Och som dessutom rymmer en avgörande framtidsfråga – den om kvinnans plats i det offentliga samtalet.
.
Avhandlingens titel: Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt.
Disputationen äger rum lördagen den14 september 2002 kl 14.00
Opponent: Fil.dr Ann Öhrberg
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Åsa Arping, tel. 031-773 43 90 (arb),
0322-516 76 (hem), e-post: asa.arping@lit.gu.se
Hemsida: http://www.hum.gu.se/~litwww/litaa.html

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera