Lönesänkningar ovanliga
Lönesänkningar är långt ovanligare i Sverige än i andra länder. Det visas i IFAU-rapporten “Wage policy and endogenous wage rigidity: a representative view from the inside” av Jonas Agell och Helge Bennmarker. Forskarna spårar denna brist på flexibilitet till en kombination av institutionella faktorer (LAS och kollektivavtalens utformning), och mer allmängiltiga faktorer som har att göra med att många företag är rädda för att löneflexibilitet och lönesänkningar leder till dålig arbetsmoral och hög personalomsättning. Rapporten baseras på enkätsvar från 885 svenska personalchefer.
Lönesänkningar ovanliga
Endast en procent av arbetstagarna drabbades av sänkt lön under 90-talets massarbetslöshet. Vanligast förefaller lönesänkningar ha varit inom den högkvalificerade tjänstesektorn. Bilden av lönestelhet förstärks av att det enligt undersökningen är mycket ovanligt att arbetslösa försöker att göra sig mer attraktiva genom att erbjuda sig att arbeta för en lägre lön, eller till sämre villkor, än redan anställd personal. Det är också mycket ovanligt att företagen faktiskt anställer personer som använder denna strategi i sitt jobbsökande.
LAS
Mellan 30 och 40 procent av personalcheferna säger att LAS minskar antalet nyanställningar, till förmån för övertidsuttag från befintlig personal, temporära anställningar och inhyrning från personaluthyrningsfirmor. Dessa effekter är mest påtagliga för mindre arbetsgivare i privat sektor. I undersökningen redovisas också resultat som tyder på att LAS särskilt missgynnar de långtidsarbetslösa.
Effektivitetslöner
Företagen anser sig ofta ha svårt att bedöma de anställdas arbetsinsatser. Hälften av de intervjuade företagen anser att anställda presterar sämre när de är missnöjda med sin lön. Detta medför att det kan vara rationellt att betala högre löner för att främja goda arbetsinsatser, s k effektivitetslöner. Stora företag har särskilt svårt att bedöma de anställdas insatser, de anser också i större utsträckning att missnöjd personal presterar sämre. Följaktligen är det där också vanligare att söka motivera personalen genom att inrätta karriärvägar eller att ge prestationsbaserad lön.
Kvinnor lojalare?
Rapporten visar att personalchefer i företag med en stor andel kvinnliga anställda är mindre rädda för att underbetalda anställda ska prestera sämre och mindre benägna att inrätta karriärvägar som ger duktiga medarbetare chans till befordran. Vid de lokala löneförhandlingarna i dessa företag läggs jämförelsevis liten vikt vid externa löner, och vid företagets vinst. Dessa iakttagelser antyder att kvinnor känner en större lojalitet gentemot sin arbetsgivare och att de är mindre aggressiva löneförhandlare än män.
Arbetsmarknadsutbildning ger ökad attraktivitet på arbetsmarknaden
Tidigare forskning har haft svårt att påvisa positiva effekter av att delta i arbetsmarknadsutbildning, jämfört med att vara öppet arbetslös. Personalcheferna anser dock att de som deltar i arbetsmarknadsutbildning långsammare förlorar sin attraktionskraft på arbetsmarknaden.
Bakgrund
Rapporten baseras på en enkät riktad till personalcheferna på arbetsplatser inom sektorerna offentlig administration, tillverkningsindustri, hotell och restauranger, samt högkvalificerade tjänster (forskning och utveckling, advokatfirmor, datakonsulter m m ). Av 1200 tillfrågade svarade 885 på frågorna om arbetsrätt, lönebildning, produktivitet, bedömning av arbetssökande samt ekonomisk teori.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Professor Jonas Agell på telefon 08-16 38 51, alternativt 070-564 61 03, eller Helge Bennmarker på telefon 018-471 70 88.
