Tema

Magsårsbakterien Helicobacter pylori – en anpassningsbar retsticka

Magsårsbakterien Helicobacter pylori är en bakterie som halva jordens befolkning bär på. Den orsakar magkatarr, magsår och ibland även cancer i magen.

Svenska forskare vid universitetet i Umeå har i samarbete med KI, och universiteten i Göteborg, Linköping, Uppsala och Lund, och med forskare i Estland, Frankrike och USA kunnat visa hur H. pylori utnyttjar inflammationen den själv orsakar och hur den förändrar sitt sätt att binda till magslemhinnan beroende på immunsystemets olika motreaktioner. De nya resultaten ökar förutsättningarna för att kunna utveckla ett vaccin mot magsår och magcancer.

Forskarna har upptäckt att när Helicobacter pylori infekterar magsäcken leder det först till en mild inflammation. Cellerna i magsäcken svarar med att producera och på sin yta upp visa en sockermolekyl, sialyl-di-Lewis x(sLex) i det infekterade området. Normalt är denna sockermolekyl en signal för att locka immunsystemets vita blodkroppar/försvarsceller till området och en ökad mängd sockermolekyler är ett tecken på kraftigare inflammation.
Forskarna har upptäckt att H. pylori istället utnyttjar inflammationen för att kunna fästa mer intimt till cellytorna via dessa sockermolekyler med hjälp av ett nyupptäckt adhesionsprotein. På så sätt kan Helicobacter-bakterierna bättre tillgodogöra sig näringsämnen från cellerna i magen. Detta förvärrar inflammationen ytterligare och fler sockermolekyler visas upp på cellytorna, vilket gör att inflammationsprocesserna kraftigt aktiveras och risken för magsår ökar. I magsäckens föränderliga och dynamiska miljö är bakteriens förmåga att binda till magslemhinnan en mycket viktig överlevnadsfunktion.

När immunsystemet träder in och försöker att bekämpa infektionen försvarar H. pylori sig med att ta ett steg tillbaka och fästa med ett annat adhesionsprotein längre ifrån cellytorna och på behörigt avstånd från immunförsvaret. När immunsystemet senare lugnat ned sig och slemhinnan tillfälligt blir bättre avancerar H. pylori på nytt och binder in tätare igen.

Växelspelet kan förklara varför en inflammation i magsäcken varierar i omfattning över tid och varför den är svår att bota. De nya kunskaperna bereder nu möjligheter till att kunna framställa vaccin mot magkatarr/sår och magcancer baserade på vidhäftningsproteiner som vaccinkandidater (s.k.
cocktailvacciner).

En kort animerad film av förloppet ska finnas tillgänglig på följande länk för ”public download” http://www.eurekalert.org/pub_releases/science/2002-07/mahdavi-7-26-02-public.html

Publikation: H. pylori Sab A Adhesin in Persistent Infection and Chronic Inflammation Jafar Mahdavi, Berit Sondén, Marina Hurtig, Farzad O. Olfat, Lina Forsberg, Niamh Roche, Jonas Ångström, Thomas Larsson, Susann Teneberg, Karl-Anders Karlsson, Siiri Altraja, Torkel Wadström, Dangeruta Kersulyte, Douglas E. Berg, Andre Dubois, Christoffer Petersson, Karl-Eric Magnusson,
Thomas Norberg, Frank Lindh, Bertil B. Lundskog, Anna Arnqvist, Lennart Hammarström, Thomas Borén
Science, 297, p573-578, 2002-07-26.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Thomas Borén, Docent, DDS.
Institutionen.för Odontologi/ Oral mikrobiologi, Umeå Universitet

Tel: 090-785 60 36 eller GSM: 070/514 67 67 Fax: 090-785 60 37
E-post: Thomas.Boren@odont.umu.se
http://www.odont.umu.se/forskning/0boren_proj_eng.html

Eller
Lennart Hammarström, Professor, MD
Center för Bioteknologi, Novum, Karolinska Institutet
Tel: 08-608 91 15, Fax 08-746 68 69
E-post: Lennart.Hammarstrom@biosci.ki.se

Magsårsbakterien Helicobacter pylori – en anpassningsbar retsticka

 lästid ~ 2 min