Artikel från Stockholms universitet
20 juni 2002

Video – ett kreativt redskap i skolans värld!?

När det talas om arbete med media i skolan associerar människor idag ofta till IT. I en ny avhandling vid Stockholms universitet om att lära med media lägger forskaren och mediepedagogen Helena Danielsson i stället fokus på elevers arbete med video. Hon har följt klassers arbete med video och andra media, när det integrerats i olika skolämnen.


Avhandlingen visar hur de ungas lust och fascination med att skapa egna medieproduktioner kunnat öppna för nya kompetenser. Elevers läroprocesser inom skolans olika ämnen har ibland utvecklats på ett överraskande sätt. Mångkulturella skolelever har fått ett rejält lyft i att klara såväl svenska som samarbetet mellan sig. Mediearbetet har kunnat bidra till ökad identitet och högre motivation för elever. Det autentiska i medieuppgiften ingav meningsfullhet för eleverna. Den mediepedagogiska erfarenheten har också bidragit till att förstärka medvetenheten om hur mediesamhället fungerar.

När erbjuder skolan dessa öppnande möjligheter för språkligt gestaltande – och när sätter skolans villkor bromsklossar? Videoskapande och mediespråk i skolans värld studeras här ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Kursplanernas inkludering av ett vidgat textbegrepp erbjuder en aktiv grogrund. Vad berättar barns och ungas skapande med media – framförallt video men även andra media? Vilken beredskap har pedagoger för att möta eleverna via mediepedagogik?

Meningserbjudande och utvecklingsuppgifter
Helena Danielsson talar om video och andra media som meningserbjudande. Utmaningen att få använda kamera eller annan medieutrustning utanför skolans väggar hade uppenbar betydelse. Intresse för rörlig bild och medieteknik var en annan drivkraft. Rollförändringar förekom ofta inom gruppen och mellan elever-lärare. Unga visste ibland mer om tekniken än vuxna, vilket stärkte deras självförtroende. Elever använde mediearbetet till egna utvecklingsuppgifter, dvs. något som pedagogen inte styrt dem till. De hade tränat tålamod och att “våga” i olika bemärkelser. Men det fanns också sammanhang där det inte fungerade bra. Barn med särskilda behov kunde finna mediearbetet för rörigt. Det kunde gälla brister i resurser (teknik, tid eller kompetens). Fastlåsta schemastrukturer och ekonomiska hinder var andra exempel. Utvecklare inom det mediepedagogiska området visade att det behövs större kunskap på den kommunala mellannivån (skolledare och politiker) och mer fortbildning för pedagoger på alla nivåer.

Från klassrumsgolv till nationell satsning
Avhandlingen bygger på tre empiriska studier, från klassrumsobservationer på grundskolan till bredare utblickar över olika skolnivåer. De lyfter både elevers och pedagogers perspektiv. Ett särskilt fokus har lagts på mångkulturella skolmiljöer. Resultaten kopplas till styrdokumentens betoning på den värdegrund som ska prägla dagens skola, demokrati och yttrandefrihet, samt lärarutbildningarnas ansvar för att utveckla en bred mediepedagogisk kompetens.

Doktorsavhandlingens titel: Att lära med media – Om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video

Helena Danielsson kan nås på tfn 08-97 67 49 eller 070-560 09 45 eller e-post helena@ped.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera